Några små små steg

Ikväll busade jag med Jens och försökte få honom att ta några steg. Han stod upp själv och jag var en bit ifrån honom,jag lockade på honom.Han tog några små seg mot mig, hangick själv! Min duktiga unge. Han gjorde det samtidigt som han storskrattade. jag skrattade själv som bara den, det var så roligt. Sedan slängde han sig i min famn och bet mig i axeln. mmm Jätteskönt!
Han är femton månader snart och alla som träffar honom frågar, jaha, hur gammal är Jens då? Så säger man det och då kommer det som ett brev på posten, jaha men då går han nu då!?
Nej, det gör han inte.
Det kommer när han är redo, men det är alltid roligt att se när det går framåt, speciellt roligt var det att se hans stora glädje när han kunde ta några steg själv. Gosungen min!
Nu måste jag läsa lite. Håller som sagt på med: Patient 67, och den är grymt spännande, den rekomenderas verkligen.
Bye

Kommentarer
Postat av: Malin

Roligt att kunna skriva något här, då kan det ju bli någon form av tvåvägskommunkiation. Jättekul att han har börjat gå!

2008-04-19 @ 23:08:38
Postat av: Cecilia

Duktiga lille Jens!! Klart att det är superkul att kunna gå själv. Vänta bara, nu när han fått smak på "friheten" så kommer det säkert inte dröja länge innan han far runt som en projektil! ;-)
Kram från Cecilia o Minna

2008-04-20 @ 09:48:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0