Mår illa
Varje lördagsförmiddag börjar jag fundera på vad jag gjort och varför jag mår så sablans illa. Mitt minne är tydligen kort för detta återkommer ju varje lördag och jag vet så väl vad det är. Det är den där cellgiftsskiten.
En halv dag förstörs för mig. Det kanske man borde kunna ta men jag är ändå trött på det. Jag sitter som en nockad ko i soffan och orkar inte göra något.
Trött på det som sagt.
Lederna är annars rätt bra och nu har jag börjat minska ordentligt på kortisonet så nu är det upp till bevis om den nya medicinen Mabthera börjat värka.
Dagen började inte bra.
Vi satt i godan ro och käkade frukost. Jens hade ätit klart och sprallade omkring. Daniel börjar plötsligt ge höga ljud ifrån sig och jag fattar att jens är på gång att ta något som han inte skall, typ någons kaffe.
Egentligen vet jag ju att mitt kaffe står långt in på bordet men blir ändå skitnervös och börjar flaxa omkring med armarna för att få någon som helst kontroll på läget. Vilket får till följd att jag välter ut ett glas fullt med jos.
Jag blir helt totalt galen. En bagatell kan man tycka men det är ändå irriterande speciellt som det visade sig att han inte alls var ute efter något jag hade utan efter Daniels kaffe.
Jag blev arg på Danne, jag tycker han stressar upp mig i onödan. han gör ofta så, börjar låta konstigt och jag fattar inte vad som händer utan blir bara spänd och rädd.
Nu har vi pratat om det. Om inte Danne hinner säga vad som händer så får han vara tyst helt enkelt. haha
Problem?
Det värsta med att inte kunna se är just det här, jag ser inte vad som händer. Jag mår rätt dåligt över det, såklart mest när det har med Jens att göra. Jag blir ofta jätterädd i onödan.
Jens har sovit konstigt i natt och igårkväll spydde han. Det har kanske blivit lite förmycket för honom nu. Resan till och från Polen och sedan direkt till dagis.
Idag har vi bara varit hemma. Jag har ju inte mått bra och sedan är det nog rätt skönt för Jens att bara få vara hemma och vänja sig vid det igen.
Nu spelar de tennis. Vore skoj med ett guld, men det ser väl lite mörkt ut tror jag. Jag förstår inte reglerna i tennis så det känns rätt fjantigt att sitta och lyssna på det.
Hoppas ni har en skön lördag!
So long
Hej vännen!
Vad jobbigt med ditt illamående. Hoppas verkligen du får må bättre snart.
Mobilen som jag har beställt har färge mocca. Det innebär att den är brun och guldig. Snyggt va? :-)
KramKram
Förstår verkligen att du är less! Önskar jagkunde något knep för att pigga på dig! Jag tycker i alla fall att du är fantastisk, på alla sätt och vis... Många klagar över småsaker och tar allt för givet... Du har det tufft, på många sätt, men verkar otroligt stark, envis och klok.... Kämpa på, se framåt....Kramizar Malin
Min barn är 8, 5, 4 och snart 1½ år gamla. Vi vill gärna ha fler, men jag är så less på alla dumma kommentarer vi får från omgivningen. Man ska inte bry sig så mycket om vad folk säger, det vet jag, men ibland tar man illa vid sig ändå.
Jag har funderat på hur det skulle vara att vara blind och det som skrämmer mig mest är just oron över sånt man inte kan kontrollera. Jag förstår att det blir stressigt om nån börjar hojta eller låta så där så man vet att något håller på att hända.
Hoppas att du börjat må lite bättre nu.
Fy vad jobbigt att må illa, måste du ta cellgifter länge till?
Tror jag har skrivit det tidigare men det måste verkligen vara jättejobbigt att inte kunna se vad Jens pysslar med, antar att du lär dig andra sätt att märka när han inte mår bra, eller håller på med något tok men som de flesta seende så förlitar jag mig himla mycket på min syn, skulle känna mig så hjälplös utan den :-S
Hoppas att ditt illamående försvinner snart!!
Kramar från mig
Jag förstår att du vill kolla lite extra, jag kan bara tänka på mig sjäv och hur Maya är för tillfället, hon har absolut inget vett och ska klättra på allt oavsett om det är farligt eller inte. Häromdagen hittade jag henne stående på toalettstolen på väg att klättra upp på handfatet via en trave på fem staplade toalettrullar, att inte kunna se sådant måste vara jobbigt.
Annars säger jag som Malin, jag önskar att jag kunde göra något och du är otroligt stark som orkar med allt och ändå är så positiv, du är kanon!!!
Åh vad jag tycker synd om dig som måste må illa hela tiden! Hoppas att det snart går över.
Själv har jag haft en riktigt trevlig lördag.
Massa kramar från mig!!!!!
Neej usch stackars dej att må så illa av den medicinen,kan du ta nåt emot det?
hoppas du är piggare idag å får en härlig söndag!!!
Hejsan tjejen!
Jag har haft lite semester från datorn också nu i sommar, men nu är jag lite uppdaterad igen. Har sagt det förut och jag säger det igen: jag är imponerad av dig! Du går igenom saker jag knappt kan föreställa mig och hela tiden kommer du igen. Du är verkligen en kämpe!
Ska skriva ett mail till dig också endera dan.
Ha det bra, kram
Ulrika, jag hoppas att du kan se hur stark du är i alla andras ögon! Du är verkligen en kämpe! Våga bara säga annat! Du är helt klart min HJÄLTE! Så upp med hakan!
STOOOR KRAM
