Som det kan bli... :)
Jag har nämligen gjort det jag bestämt mig för att inte göra. Gått med i facebook. Hmmm
I onsdags var det nog och ja, jag har hunnit ångra mig ganska många gånger sedan dess men samtidigt är det himla roligt, det måste jag ju erkänna. Det är också en liten utmaning att ta sig fram där och förstå hur allt är uppbygt osv. Som synskadad är jag ju hänvisad till talsyntesen och ser alltså bara en rad i taget därför är det svårt att få en överblick. Men nu känns det faktiskt som jag har lite koll. Tjohoo
Annars?
Jens är pigg och kry igen. I torsdags var han feberfri och därför fick han gå till dagis igår vilket var skönt för alla inblandade tror jag... ;)
På torsdagen var vi hemma hos mamma och hon passade Jens medan jag var på sjukhuset. För att jag verkligen skulle känna att jag hamnat just på halsmotagningen fick jag vänta i 40 minuter. Detta är inte ett undantag utan så är det var eviga gång och jag blir helt galen varje gång det händer... Nästa gång ska jag komma dit tjugo minuter för sent så behöver jag iaf bara vänta tjugo minuter... :(
Visst kan man acceptera om det händer ibland för det kan ju dyka upp oförutseda saker men inte varje gång väl?
Fick träffa en ny läkare igen och hon var väldigt fascinerad av min track, hon hade inte sett en sån förut... Hon bytte den och det gick fint. Hon fick instruktioner via telefonen av min vanliga läkare, så hon visste hur hon skulle göra. Haha
Fick lust att dra ut den gamla själv och trycka i en ny. Men jag behärskade mig...
Sedan var det ju det här med antibiotika. Hon började föreläsa om risken med resistenta bakterier, som om jag aldrig fått antibiotika tidigare och som om jag inte grubblar mig fördärvad själv om hur jag ska göra. Ska jag må skit nu och leva längre eller må bra nu och dö av en infektion om tio år för att inget biter på mig längre?
Hårddrar det hela lite nu men ni förstår säkert vad jag menar? Sedan är det ju inte bra för andra heller. Men vad ska jag göra. Jag har så mycket slem så det bubblar i mig och jag hostar så jag nästan spyr . Slemmet får ja hhosta i en pappersservett när jag är bland folk och inte har tillgång till sugen och jag mår så jäkla dåligt av att ha det så.
Jag fick ett recept i handen och läkaren sa att jag fick bestämma själv om jag ska ta det eller inte. jag har inte börjat än...
Host host...
Var och tränade igår och det var himla gott. Halsen var dum men min ledsagare vet ju hur det är så det känns inte så farligt. Det värsta är färdtjänstresorna. Jobbigt att börja hosta och slemma när man sitter i en bil med en chauför jag inte känner.
Nu har jag skrivit mycket.
Önskar er en fin helg.
Kram
Ja du vännen. Det är inte lätt jämt precis. Jag känner att det är en extra jobbig tid just nu. Jag vet inte om jag förstorar allt eller om det faktiskt är så att det är för mycket negativa saker som händer på en gång. Det känns som att jag aldrig får tid att stanna upp och andas. Känner du så med? Man får liksom ingen paus.
Igår kändes det som att jag gick in i väggen. Ont efter kortisonsprutorna fortfarande. Emil som var magsjuk och behövde hjälp på toa flera gånger i timmen. Med andra ord. Jag reser mig och sätter mig miljoner gånger. Och den rörelsen är det värsta jag kan göra för kroppen. Förutom att böja mig framåt då.. Sen hade Stefan lovat vara hundvakt. De påstod att hunden var rumsren men så var det icke. Kissade inne 7 gånger och bajsade två. Och jag var ändå ut med henne två gånger i timmen.... Upp och ner för trapporna... Miljoner gånger. Ja du förstår. Det var helt enkelt för mycket. Så jag klappade ihop och grinade som en tok. Sonen blev helt förstörd. Stackarn. Ja och så massa andra små saker som man säkert inte skulle brytt sig om annars. Men nu blev de hur stora som helst. Känner du igen dig? Vad gör du för att ta dig ur allt innan du halvdör på kuppen?
Fy vad jag gnäller. När du knappt kan andas för allt slem. Blä för våra kroppar som inte är till vårt förfogande som de borde!!! Vad säger du. Ska vi leta på Blocket igen efter nya? ;-)
Kram på dig min goa vän!
Vad roliga en del är, här har du ett recept, ta det om du vill. Haha, man går väl till en läkare för att de ska hjälpa en med vad som är bäst.
Det där med att vänta...jadu ska man komma in hos en läkare i tid ska man ha första tiden på morgonen.
Hmm, visst till slut så kanske inget biter på dina infektioner. Men den dagen den sorgen, för vad är alternativet? Att du ska springa runt och slemma resten av livet?
ooooch de kommer ju på nya saker hela tiden, så om tio år kanske de har hittat nåt som löser alla dina problem. Vi kan väl hoppas och tro att det blir så?
KRAM
vi kan bli vänner på facebook med om du vill sofie broberg eller [email protected] där hittar du mig,
usch va jobbigt det är med din hals,hoppas nu antibiotikan hjälper.Du lever här och nu och ska ju fortsätta med det ett tag till.
Har kanske frågat förut kan du leva utan tracken?Skulle slemmandet och hostandet bli bättre då?
Kram till dej å puss till lille fine Jens
kikar in.
Ja denna väntan på sjukhusen är odrägliga. kan aldrig få komma in på bestämda tider :/
Hopas allt är bättre med dig nu
Skönt när barna blir friska :)
Inga nya kroppar på blocket...
Förstår att du oroar dig för resan. Och allt runtomkring. Och sen att Jens blir som han blir gör det ju inte lättare för dig.
Önskar att jag kunde göra något för dig. Men du vet att jag tänker på dig. Och jag ska tänka extra mycket på dig under torsdag och fredag.
Massa styrkekramar!!!!
haha...har du också trillat dit på facebook? Det gjorde jag också efter mycket tjat från mina vänner. fastän jag sagt att jag inte skulle. :)
Hoppas ni haft en fin helg och ha en underbar kanelbullens dag idag.
Kram
Hallå vännen!
Jag skickade en vänförfrågan till dig på facebook :-)
Du om någon borde ju kunna det där om antibiotika och din hals, men jag förstår att du tvekar. Så trist att den ska krångla så ofta!
Hoppas att du känner dig lite bättre idag och att du inte regnat bort!
Massa kramar!
Bry dig inte om det med att hosta i en servett,berätta för dom som blir berörda och så är allt okay,såg för några dar sedan att du är med i facebook och ska försöka hinna med min men tröttnat på den,tycker det är kuligare med bloggen men vissa saker man pratar om är bäst där,kul du tränar på och Jens är pigg och kry igen.Kram.
Godmorgon!!! Facebook är jag också med i det är roligt att träffas där. Skönt att Jens mår bättre. Ha en jätte skön dag. Kram Susanne
Ska försöka hinna med facebook någon kväll men ha de gott så länge,kram.
Godmorgon!!! Tittar in och önskar dig en bra dag. Kram Susanne
Vi är så stolta över Ludwig så. Som han har kämpat med att nå dessa 10 kg. Hoppas bara inte allt försvinner nu igen för igår kväll fick hen feber igen så nu är han sjuk.
Kram på dig
Ja, det är så grymt skönt att träna. Och jag känner verkligen hur jag blir piggare då jag tränar regelbundet.
Förstår det där med att hosta, rossla och slemma när man är på offentlig plats. Det är alltid någon som vänder på huvudet och det känns ju himla olustigt men det är verkligen inget du ska bry dig om tycker jag. Det är ju inget du valt själv. Och får man inte bort skiten som sitter ivägen så blir man ju sjuk så alla andra får faktiskt ha liten överseende.
Kram på dig! ♥
