Mitt liv och mina drömmar

Att jag kunde vara ute med Jens själv stärkte mig något oerhört. Det är ju egentligen svårt att beskriva hur det verkligen känns och vilken glädje det ger mig. Det finns mycket jag är orolig för att jag inte ska kunna ge Jens, att han ska få lida på grund av mitt funktionshinder.
Nu verkar han ju inte vara ett barn som lider precis men jag tänker ju på detta ändå.

I fredags ringde jag för att boka en färdtjänst till lördagen, då jag och Jens hade tänkt åka till syster min. Jag möttes av ett väldigt tråkigt bemötande. Hon blev superirriterad när jag skulle boka en bil där det skulle vara med en bilbarnstol. Det kan jag inte fixa nu, jag får återkomma.
Jag har inte åkt mycket färdtjänst med jens men nu när Daniel jobbar heltid blir det ju mer, vi vill inte bli isolerade. :)
Hon var iaf otrevlig och jag blev både ledsen och arg, men mest arg. Jag vet att de är sånna på beställningcentralen ibland. ;) Många är väldigt trevliga, som killen jag bokade en resa med bilbarnstol, gången innan. Där var det inga sura miner utan bara glada kommentarer.
då blir jag också glad.
Iaf så var jag lite småiirriterad på grund av det samtalet när jag gick för att hämta min Gosros. När jag kommer längs staketet jag brukar följa står det återigen cyklar parkerade där, inte första gången alltså men i cykelstället som jag också passerar står det inte en enda..
cyklarna är svåra att upptäcka med käppen. Styret sticker ju ut och det brukar jag slå mig på. Sedan är de ju inte så stabila så jag har varit nära att välta de flera gånger.
Okej, det ska mycket till innan jag säger till om saker och ting, vill inte vara till besvär men nu var jag på det humöret redan från början... ;)
Kom in och frågade den underbara  personalen, om det är föräldrar som ställer sina cyklar längs staketet...
Nej, det är jag, sa hon, världens gulligaste människa är det. :)
Okej, ilskan rann av mig. Hon fick så dåligt samvete för att hon inte tänkt på mig, att jag kommer där. Men jag vet ju att människor i allmänhet inte tänker så, varför skulle man göra det. Faktiskt är det inte lätt att tänka på det, det fattar ju jag också.
Men jag slår vad om att det inte kommer stå en enda cykel där i fortsättningen. ;) Det är ju bra, jag är glad att jag sa till ändå, för förr eller senare hade jag sprungit ner en av dem, eller ett helt gäng. Haha

Jag mår alltså bra och känner mig glad. Jag och Jens var ute på fredagen också men då var han mycket mer bråkig. Men det gick det också. :) Han sprang bland annat iväg med min käpp. ;)
Daniel är ledig måndag och tisdag, sedan jobbar han hela Påsken. Funderar faktiskt på att bo hos mina föräldrar två nätter. Vi får se. Pappa har skaffat internet och det är ju helt klart något som väger för det hela. Kan jag ta med min dator. Eller som han sa:
- Du kan ju få låna min!
-Okej, pappa har du skaffat talsyntes på din dator med? ;)
-Jaha,ja just det ja... Haha

Imorgon ska jag ut och orgentera.
Jajamen, ska lära mig hitta till busshållplatsen. Tjohooo
Nu skumbad och sedan Millennium.
Godnattkramar till er.