Ted!
Det här inlägget skrev jag igårkväll när jag kom hem, men av någon märklig anledning så kunde jag inte publicera det. :(
Jag återkommer sedan, nu skall mammas lille vän bada. :)
Det har varit en helt underbar kväll, verkligen! Den började inte så bra men det vände när jag kom in till stan och träffade syster min. :)
Jag och Jens hade det som sagt bra hela eftermiddagen. Jag ringde och beställde en färdtjänst, hade en frammetid till kl 18.00 så vi skulle hinna käka lite innan konserten. Jag ringde Daniel vid fyra och sa när bilen skulle komma och att det vore bra om han var här vid halvfem så jag kunde göra mig iordning i lugn och ro. Bilen fick jag till 17.10. Tänkte att då är jag i stan typ en halvtimme innan honkommer men det får väl gå.
När klockan var kvart i fem hade Daniel inte kommit. jag sprang runt som en yr galning, eller vad man säger? haha Vimsigt var det iaf. Gjorde mig iordning, letade efter klänningen som jag för allt ivärlden inte kunde hitta. Helt sjukt... Samtidigt försökte jag hålla koll på en busig unge som var överallt. Kastade toarullar i hallen, rev ut böcker ur bokhyllan, rotade upp all smutstvätt mm. Jag blev gråtfärdig, mest för att jag inte kunde hitta den förbaskade klänningen. När klockan var fem ringde jag Daniel och jag var inte glad... Han sa att han skulle vara hemma om tio minuter, lagom till färdtjänsten då alltså. Han hade blivit försenad. Jag hittade tillslut klänningen, den hängde så fint på en galje framför nosen på mig... Ibland är det irriterande att vara blind. :)
Okej, tio över fem stod jag fix och färdig om en aning varm och anfådd. Då kom Daniel och tog Jens. Jag väntade på färdtjänsten... och jag väntade på färdtjänsten och väntade... :( Halvsex ringde jag och frågade vart bilen tagit vägen, han skulle kolla,jag blev bortkopplad och ringde upp igen. Han kunde inte se var bilen var men den skulle vara där inom fem tio minuter. 40 Minuter efter utsatt tid kom bilen, alltså tio i sex. Jag var arg!
Jag var inne i stan tio över sex. Jag fick klaga av mig lite för syster och efter det var jag glad igen. Vi käkade god mat och pratade massor. Det var så roligt.
Konserten, ja, den var helt enkelt underbar. Jag har inte riktigt ord för det just nu känner jag. På slutet stod publiken upp,klappade händer och sjöng som bara den. Stämningen var verkligen på topp!! Duktiga artister var där och alla låtar var förstås super!
Det är svårt att förklara det här men under en ganska lång period i mitt liv mådde jag inte bra alls, vi hade det väldigt jobbigt i familjen och jag såg ingen framtid för mig. Då fick jag mycket kraft av Ted och Keneths musik, levde nästan genom den på något vis. Svårt att förklara när man inte varit där men ni kanske förstår?
Hur som helst, nu är jag i en Ted-bubbla av lycka. Imorgon skall det spelas. Jag har inte spelat Teds musik på länge, Danne är inte förtjust i den men vad sjutton... :)
Nejnej, nu måste jag sova.
godnatt
Jag återkommer sedan, nu skall mammas lille vän bada. :)
Det har varit en helt underbar kväll, verkligen! Den började inte så bra men det vände när jag kom in till stan och träffade syster min. :)
Jag och Jens hade det som sagt bra hela eftermiddagen. Jag ringde och beställde en färdtjänst, hade en frammetid till kl 18.00 så vi skulle hinna käka lite innan konserten. Jag ringde Daniel vid fyra och sa när bilen skulle komma och att det vore bra om han var här vid halvfem så jag kunde göra mig iordning i lugn och ro. Bilen fick jag till 17.10. Tänkte att då är jag i stan typ en halvtimme innan honkommer men det får väl gå.
När klockan var kvart i fem hade Daniel inte kommit. jag sprang runt som en yr galning, eller vad man säger? haha Vimsigt var det iaf. Gjorde mig iordning, letade efter klänningen som jag för allt ivärlden inte kunde hitta. Helt sjukt... Samtidigt försökte jag hålla koll på en busig unge som var överallt. Kastade toarullar i hallen, rev ut böcker ur bokhyllan, rotade upp all smutstvätt mm. Jag blev gråtfärdig, mest för att jag inte kunde hitta den förbaskade klänningen. När klockan var fem ringde jag Daniel och jag var inte glad... Han sa att han skulle vara hemma om tio minuter, lagom till färdtjänsten då alltså. Han hade blivit försenad. Jag hittade tillslut klänningen, den hängde så fint på en galje framför nosen på mig... Ibland är det irriterande att vara blind. :)
Okej, tio över fem stod jag fix och färdig om en aning varm och anfådd. Då kom Daniel och tog Jens. Jag väntade på färdtjänsten... och jag väntade på färdtjänsten och väntade... :( Halvsex ringde jag och frågade vart bilen tagit vägen, han skulle kolla,jag blev bortkopplad och ringde upp igen. Han kunde inte se var bilen var men den skulle vara där inom fem tio minuter. 40 Minuter efter utsatt tid kom bilen, alltså tio i sex. Jag var arg!
Jag var inne i stan tio över sex. Jag fick klaga av mig lite för syster och efter det var jag glad igen. Vi käkade god mat och pratade massor. Det var så roligt.
Konserten, ja, den var helt enkelt underbar. Jag har inte riktigt ord för det just nu känner jag. På slutet stod publiken upp,klappade händer och sjöng som bara den. Stämningen var verkligen på topp!! Duktiga artister var där och alla låtar var förstås super!
Det är svårt att förklara det här men under en ganska lång period i mitt liv mådde jag inte bra alls, vi hade det väldigt jobbigt i familjen och jag såg ingen framtid för mig. Då fick jag mycket kraft av Ted och Keneths musik, levde nästan genom den på något vis. Svårt att förklara när man inte varit där men ni kanske förstår?
Hur som helst, nu är jag i en Ted-bubbla av lycka. Imorgon skall det spelas. Jag har inte spelat Teds musik på länge, Danne är inte förtjust i den men vad sjutton... :)
Nejnej, nu måste jag sova.
godnatt
Kommentarer
Trackback
