Lördagar är trevliga... :)
Det låter nog minsann lite smådeppigt också...
Jag ska bara förklara mig lite eftersom några av er frågat vad jag menade med rubriken.
Jag tar ju en typ av cellift för min reumatism. Den mår jag illa av. jag tar den på fredagkvällen och illamåendet sätter in på lördag förmiddag för det mesta. det varar lite olika länge men typ halva dagen eller något. Nu under några veckor har jag tagit penicillin och då får man inte ta cellgiften under tiden. Därför har jag ju haft några lördagar utan illamående. :) Nu är penicillinkuren slut och jag tog den andra medicinen igårkväll. Har alltså mått illa idag och det var det jag menade, nu är det slut på trevliga lördagar. :)
Inte så allvarligt menat, mådde lite illa just då och var inte på humör.
Okej, så var det med det. Bra att ni frågar!
Kollade körslaget och jag är glad att hanna vann. Vad tycker ni?
Har fixat lite här hemma ikväll och nu ser jag verkligen fram emot kalaset imorgon.
Jag har ju berättat att Jens börjat sätta ihop ord och det har verkligen lossnat de senaste dagarna, helt otroligt. Han snappade ju upp det här med att man säger grattis när någon fyller år. eller ja, han förstår väl inte det så precis men han hörde det ju mycket på sin födelsedag och han fick ballonger där det stod: Grattis Jens! Så fort han såg ballongerna sa han: Grattis! Eller:gattis.
Nu har vi berättat för honom att morbror Beppe fyller år imorgon och då ska vi ringa och säga grattis till honom. Då sa lille vännen: gattis beppe.
Nu har vi tjatat om detta hela kvällen så vi får se om han kommer säga det när vi väl ringer. :) Jesper kommer bli så glad.
Det är helt fantastiskt att få vara med om hans utveckling. Vad det händer saker hela tiden. nu har jag börjat prata mer med honom om att jag inte ser, att jag har fel på mina ögon och att jag istället måste känna på saker. Ja, säger han då och låter mycket allvarlig... Haha
Nu får jag stänga datorn tror jag.
Godnatt mina vänner.
Slut med trevliga lördagar....
Så blir det ibland.
Nu är det flera veckor sedan jag tog cellgiftstabletterna,jag har ju gått på pencillin. Idag mår jag illa. Jaja, det brukar bara vara i några timmar så i eftermiddag är det nog bra igen.
Jag är trött.
Kanske ska vila lite?
Gick och la mig vid elva igårkväll, hyfsat tidigt för att vara mig.
Här kommer en lite bild som är tagen här om kvällen. Jens har kravlat sig upp i sin dockvang. :)
Jag önskar er en fin lördag, återkommer säkert lite senare.
So long
Helt slut...
Jag var och tränade på förmiddagen och sedan har det gått i ett.
Jens var jättetrött ikväll, han somnade på fem minuter. Jag tror inte han sovit speciellt mycket på dagis idag.
Oj, vad det kommer nya ord hela tiden och han sätter ihop de jättebra också. det är så himla skoj att höra honom prata men det känns också frustrerande när man inte förstår vad han säger. jag ser ju inte heller vad det är han tittar eller pekar på så ibland är det lite jobbigt. Men jag får träna min hjärna och fundera på allt som finns i rummet just då och vad det möjligen kan vara han menar.
Imorse satt han och pratade för sig själv, han liksom viskade fram: Mammas kocka mammas kocka.
Det var som att han övade på att sätta ihop två ord. Hur gulligt som helst lät det iaf. :)
Ja, han är en riktig gosunge.
På söndag är det kalas här hemma. Det blir mellan 15 och 20 personer som kommer. Pappa ska göra tårta.
Just nu är jag som sagt inte på topp och jag har svårt att se något positivt men kalaset ska bli roligt och det ska bli skoj att se Jens reaktion.
Vi har så många underbara människor runt omkring oss och som alltid är det roligt att få samla dem.
Ska jag lägga mig nu då? ;)
Kanske är bäst så vaknar jag kanske med nya krafter imorgon.
Ha en fin fredagskväll och godnatt.
En liten grop
Jens är mycket duktig att somna i sin säng men jag måste stanna hos honom till han somnat. Jaja, det går fortare och fortare för varje kväll så jag klagar inte. :)
Det har återigen börjat snurra i mitt huvud och jag är nere i en liten svakca just för tillfället. Jag var hos tandläkaren idag, (underbara T, att du kom ihåg det), och det gick bra. På torsdag ska de börja dra ut tänderna på mig. Det blir antagligen fyra sammanlagt och om jag bara pallar med det så tar vi så många som möjligt på samma gång. Känner jag mig själv rätt så blir det nog alla fyra på en gång om det inte blir för jobbigt, eller snarare outhärdligt. det är ju bara jobbigt att behöva åka dit igen.
Jag slipper antagligen narkos och det är jag grymt tacksam för.
Får väl erkänna att detta känns skit, rent allmänt men ha rinte så mycket val. Det kan ju göra så att halsoperationen lyckas och då är det värt mycket.
Men kom igen, låt torsdagen komma så jag slipper fundera.
På söndag är det kalas här hemma för mammas gosros. Det blir ganska många som kommer och det ska bli superskoj.
Jens var på tvåårskontroll idag och det gick finfint. Han väger strax över 11 kg och han är hela 86 cm lång.
Han följer sin kurva fint även om han ligger lite under medel på vikten. Men längden är medel. Hmm? Huvudsaken att han mår bra och det gör han ju. :)
Den mentala utvecklingen såg också bra ut men det visste jag ju redan.
Han pratade på och visade vart näsan satt på mamma osv. När han tryckte på min näsa sa han:Tuuuut
Han är söt som få.
Idag har vi köpt en dockvagn till honom och den är rolig minsann. Han slutade dagen med att plasera sig själv i den och där satt han så fint och ville att mamma skulle köra honom, vilket hon förstås gjorde. ;) Han såg lite för stor ut. Det finns kortbevis men jag återkommer med det en annan dag.
Nu ska jag röja lite och sedan ut och läsa lite bloggar.
Jag håller alla tummar som finns för Tobbes band Bleeker som tävlar ikväll!
Heeejaa grabbar, ni är bäst!
Kram och godnatt!
Mammas tvååring
Jag överdriver inte när jag säger att han varit som en liten solstråle hela dagen, inga ledsamheter alls.
han var till dagis och hade glass med sig. När jag kom och hämtade honom kl 14.00 så låg han på skötbordet. Jag märkte inte när han kom därifrån för han smög nämligen förbi mig utan att säga något. Personalen frågade om han inte skulle säga hej till mamma men då smög han förbi mig tyst som en liten mus en gång till. Sedan hör jag ett busigt litet skratt när han gör det en tredje gång. Alla bara börjar skratta...Haha, han vet minsann hur man lurar mamma.
När vi gick därifrån hade vi händerna fulla av saker. Jens fick bära sina två ballonger själv eftersom jag har käppen i ena handen och hans hand i den andra. jag var lite smått orolig för att han skulle tappa ballongerna för då hade jag ingen idé om hur jag skulle lösa det. Jag vågar ju inte släppa honom även om han alldeles säkert skulle komma tillbaka till mig, men en liten risk finns faktiskt att han inte skulle göra det och det vill jag inte vara med om, än.... Jag skulle inte heller våga ge mig för långt ifrån kanten som jag följer. Han tappade faktiskt ballongerna en gång men tack och lov blåste det inte så vi behövde bara ta några steg från den kära gräskanten. :)
Vid fyratiden kom mina föräldrar och hoppsan hejsan vad glad Jens blev.
Jens fick en jättefin taklampa med Nalle Phu på plus en tackto, tracktor alltså. :) Mycket mycket uppskattad. Det var en liten gubbe i tracktorn och det är såklart moffa.
Han har fått massor med kort med posten och ett paket från Elvin. I det var det massor med pittar. ;) Jojo, ni läste rätt, detta är nämligen jensiska för fiskar.
Jättefina är de och han har sprungit runt och lekt med dem och visat moffa och Ea sina fina,ja, just det... Haha
Ja hjälp, jag börjar bli trött som sagt
Avslutar med att takca för alla fina gratulationshälsningar som Jens fått idag. Ni är underbara.
en bild får ni här. Den är tagen för några dagar sedan. Jens ligger i sin nya säng, ser han inte glad ut..? Hmmm Mycket äckta leende, övar inför sitt första tandläkarbesök, tror jag minsann. Tänk om jag kunde gapa så stort, då hade det inte varit några problem med varken det ena eller det andra. :)
Var rädda om er.
Godnatt
Snart två år!
Det gick bra ikväll med även om det tog tid. Stannade hos honom till han somnade. Han hade svårt att somna i eftermiddags också så allt blev lite försjutet.
Efter ett tag när vi låg där så sa han att han ville ha vatten. jag gick och hämtade en mugg med lite vatten i, den var inte halvfull ens. Han fick den och stackars lille vännen hälde hela muggen rätt över ansiktet så han fick en kallsup. Han missade nog avståndet eller något, det var nog lite mörkt i rummet också,jag tänkte inte på att tända...:( Ojoj, vad ledsen han blev.
Ja hjälp!
Jag har varit och tränat idag. Är mör och trött i både kroppen och huvudet nu. Ska göra mig iordning och sedan läsa lite tror jag.
Imorgon är det som sagt Jens födesedag. jens ska ta med sig glass till dagis och bjuda kompisarna på. När mamma och pappa slutat jobbet kommer de hit och äter tårta. Vi ska fira honom ordentligt på söndag, med lite övrig familj och vänner.
Hoppas veckan börjat bra för er.
Godnatt och sov gott.
första natten i den nya sängen
Jens har fått färdigt i sitt rum och vi har fått mublerat om lite annat. Jag passade på att köra en storstädning också så det har alltså varit full rulle hela dagen. Mamma och pappa har varit här och hjälpt oss. Satt upp nya gardiner och flyttat om tavlor osv. Tack mamma och pappa, ni är två klippor!
Det blev kanonbra, det känns verkligen underbart även om det var svinjobbigt när vi var mitt uppe i det. Kan inte förklara riktigt vad det är som är så jobbigt men jag har ingen kontroll och allt står överallt, det är väl det som är felet. ;)
Jens somnade för en liten stund sedan. Första natten i eget rum och en ny säng, klart det känns konstigt för honom. Kommer nog vara lite jobbigt nu ett tag men vi får hoppas det går bra. Han kom upptassande tre gånger och jag fick fånga in honom. Tänkte jag skulle köra uppmuntringsmetoden med honom. Gick ur rummet och när han legat kvar ett tag så ropade jag:
-Ååå vilken duktig kille som ligger kvar i sängen..
Haha, det höll han ju med om men sedan kom han upp ändå. ;)
Jaja, man får testa sig fram. Om det är någon som har några tips att komma med vad det gäller detta så tar jag gärna emot dem.
Pappa hade mat med sig också, vad gott det var! Kycklingfilé, kantarellsås och potatisgratäng.
Vi fick höra en så sorglig sak idag. jag kan bara inte släppa det. Danne var ut till tvättstugan och då träffade han på en granne. Hon berättade att en av våra grannar tagit livet av sig. Vi bor i typ radhus här kan man säga, envångishus. Vi har en granne imellan sedan bor ett ungt syskonpar. De har tydligen haft det mycket kämpigt hemma och alltså flyttat till eget. Det är den unga brodern som nu tagit sitt liv.
Oj, vad det gör ont i mitt hjärta. Började gråta när jag fick höra det och jag kan knappast hålla tårarna tillbaka nu heller. Ingen människa ska behöva må så dåligt att han tvingas till en sån handling. Jag hoppas av hela mitt hjärta att det inte var lillasystern som hittade honom.
Vi kände dem inte. Det enda vi märkt av dem är deras ofta förekommande fester som varat fram till fyra på natten.
Musiken har dunkat i väggarna och ärligt talat har vi varit ganska så irriterade många gånger.
Men nu sitter man här och tänker och tänker. Vad man vet lite egentligen.
Ibland är livet bara för grymt tycker jag, när en ung människa drivs till något sånt.
Nu ska jag sluta för idag.
Imorgon är det träningsdags igen.
På tisdag blir min gosros två år. :)
Godnatt på er.
Fyndade en spis
Imorse traskade jag och Jens iväg till dagis i blåst och slask. Lite svårt var det att känna kanterna mellan gräset och asfalten men vi tog det lungt och försiktigt och till slut kom vi fram. :)
När lille vännen var lämnad så for jag och Daniel iväg för att hämta en spis till honom. Vi hittade den på Blocket och den är verkligen jättefin. 150 kr för den,inte dåligt tycker vi. Spisen är från moffa som kanske hoppas på att hans barnbarn ska följa i hans fotspår. ;)
Vi tog en fika med svärmor och sedan for vi runt för att leta en ny taklampa till Jens rum. Vi tror vi hittat en men vi får se. Kolla lite till. Jag som i vanliga fall tycker det är lika tråkigt att gå i möbelaffärer som att sitta på en stol och stirra rakt fram, har faktiskt tyckt att detta varit riktigt skoj.
Det kommer bli kanon på hans rum. Hoppas verkligen han kommer trivas, annars tar jag rummet istället. ;)
Jag var hemma ett tag och sedan bar det av in till Sats. Mycket skoj men lite stressigt, hann inte med någon bastu idag. Ville vara hemma till sex då det var pizzadags.
Det har varit en bra dag trots att värken satt in igen. mycket tidigare än vad jag trodde den skulle göra. Igår vaknade jag med ont i händerna och idag var det ännu värre.
Svärmor frågade lite försiktigt om jag var trött idag men det var jag inte, hade ont som katten just då bara.
Jag är trött på denna värk som kommer som ett brev på posten. Vi får hoppas det bara är en tillfällig svakca.
Jag kan däremot meddela att min hals är helt okej, riktigt underbar faktiskt. :) Jag har några dagar kvar på penicillinkuren. När halsen är så här bra har jag inget emot tracken. skulle till och med kunna tänka mig att leva resten av livet med den. ;)
men jag vet ju hur det funkar med dessa infektioner. Nu njuter jag iaf.
Dags att hoppa i säng. jag är trött efter en lång dag.
Hoppas ni haft en bra fredag.
Godnatt mina vänner.
Jens nya möbler
Jag lägger ut några bilder på de nya möblerna vi köpt.
Sängen och byrån och sedan ett foto på bordet och stolarna. Det är en vit och en rosa stol. Vi hade tänkt köpa en blå också men det fanns inte inne så det får vi köpa sedan.
Nu är inte rummet klart men jag återkommer med det färdiga resultatet sedan...
En liten närbild på Jens blir det också. :)
Ha en fin kväll!
So long
Blåögd
En härlig gubbe är det verkligen och prata kan han. jag var helt seg i huvudet,hade inte sovit mycket natten innan och så låter det ju mycket när han blåser och tillverkar själva ögonen. Jag hummade mest kändes det som. Tur jag hade Danne med mig som också kan prata.
Efter besöket i Lund for vi till Ikea för att inhandla en ny säng till Jens och en byrå som han ska ha på sitt rum.
Idag har vi köpt ett bord och stolar. Han kommer få det så fint. Mamma kommer hit i helgen och hjälper till att ställa iordning och hänga upp nya gardiner. Sedan får han väl börja sova där inne också. Han har ju sovit inne hos oss hela tiden. Jag kommer sakna honom men jag antar att han kommer över till oss lite då och då. :)
Åh, vad fint det kommer bli. Han har haft det rätt tråkigt på sitt rum innan men nu blir det jättemysigt. vi har rensat ut en del leksaker också, sånt han inte leker med längre.
Tänk på tisdag blir min lille vän två år. Fattar ingenting. Tänk vad tiden går fort, samtidigt känns det som att han alltid funnits. Lite märklig känsla det där.
Nej, nu ska jag röja lite. Återkommer kanske lite senare.
So long
SMS, tjohooo
Jaja, det var ju inte precis med flit jag tog sönder det så jag får väl åka ner där och se väldigt ledsen ut helt enkelt så förlåter han mig nog. :)
Jag var iväg och tränade på förmiddagen. Nu har jag ökat på vikterna och jag känner mig mycket nöjd och stolt över mig själv. Snart ska jag ta mig an pappa i armbrytning. ;) Nja kanske inte föresten, han med sina vipsarmar, tror inte det... Börjar med Jens istället...
Jag har gjort något som jag är mycket glad över. Har under en längre tid tänkt på en gammal vän som jag inte haft kontakt med på ja, säkert fem år eller något. Vi träffades jättemycket under en tid, bland annat pluggade vi statsvetenskap på högskolan här i Halmstad. Hon hjälpte mig mycket och var en riktigt fin vän under en svår tid av mitt liv.
Sedan gled vi ifrån varandra. Hon har dykt upp i mina tankar från och till under årens lopp, men speciellt mycket nu under de senaste månaderna. Har tänkt ringa henne men ja, ibland blir saker och ting inte av. Slog hur som helst upp hennes nummer på nätet och såg mobilnummret. Slängde iväg ett sms och jag fick svar direkt! tjohoo Hon verkade ha blivit jätteglad att jag hörde av mig. Nu ska vi träffas inom det snaraste. Åh, vad glad jag är!
Vad bra det är med sms, eller hur? Det kanske är fegt men himla enkelt. Nu hörde jag ju iaf av mig. Det hade säkert dröjt ännu längre om vi nu skulle ha behövt vänta på att jag lyft den där luren... Det verkar vara himla svårt ibland tycker jag.
Nu slutar jag för idag. Måste sova.
Ska bara ut och läsa lite bloggar först. :)
Godnatt
Bra!
Inget sånt jag kan gnälla på nu alltså. ;)
Men jag ska nog lyckas rota fram något annat... :)
Skämtar lite bara.
Ikväll var vi in till stan. Vi lämnade Jens hos mormor och morfar och stack själva och storhandlade. Det är verkligen superbra att kunna göra så. Jens har det mycket roligare hos dem...
Japp, då har vi saker hemma igen och mindre pengar på kontot. Men vad fasen, pengar är till för att spenderas, eller hur? :)
När vi öppnade dörren hos mormor och morfar hör vi en glad pigg röst som pratar på som bara den. Det är jaej hit och Jaej dit. Jens pratar om sig själv så, Jaej = Jens.
De hade haft det jättebra tillsammans. När katten Simba kommer in blir Jens helt ifrån sig. Han vill bara fram och klappa och prata med den. Han studerar och frågar om den. Måste säga att jag tycker Simba är mycket tålmodig. :) Simba är ju egentligen inte van vid småbarn men det har gått bra hela tiden. I och för sig är han inte inne så värst länge när vi är där utan pyser iväg rätt fort men jaja... :)
Äsch, jag har inte mycket att skriva idag.
Ska iväg och träna imorgon iaf.
Var rädda om er.
Godnatt
Vill ha det gjort
Det blev ingen tur till svärmor men en middag hos mamma och pappa tog vi iaf.
Det var roligt att få träffa dem och Jens rusar fram och kramar om offa och Ea så fort han får syn på dem. Mitt hjärta blir verkligen helt överfyllt då. Jens är inte bara en stor gåva till mig och Daniel, det är han ju till många andra också. Tänker då såklart speciellt på just offa och Ea, farmor, moster Bisa och morbror Beppe. :)
God mat fick vi och ja, det var en lyckad kväll helt enkelt.
Sedan jag blev mamma har jag tänkt så mycket på tidens gång. Ska inte fördjupa mig i det just nu men jag vill verkligen vara nära och träffa mina föräldrar mycket. Sedan är det klart att mammas problem sätter käppar i hjulet ibland men det är upp till mig att ta den fighten och det måste jag också göra. Men som vi alla vet så måste alkoholisten själv inse sitt problem och verkligen vilja göra något åt det.
Jag har valt att umgås med henne trots hennes problem fasst med vissa restiktioner eller vad man ska kalla det. Det var ju ett sånt hon bröt imot förra helgen.
Jaja, nog om detta.
Som ni vet har jag mycket i huvudet nu och det ligger som en stor klump i magen. jag vill komma igång nu. jag vill få det gjort. Jag vill sätta fart och kämpa.
Jag känner mig rätt stark nu men det är ju den här ovisheten som knäcker en.
Jaja, första steget äger iaf rum den 29 januari då jag ska träffa tandläkaren för en bedömmning. Sedan får jag förhoppningsvis en tid för utdragning av tänderna snabbt därefter. Jag ska berätta om halsoperationen och att den är beroende av tänderna så kanske jag får en tid snabbare?
Nu ska jag göra mig iordning och sedan sätta mig och läsa lite.
Godnatt mina vänner.
Mardrömar
Idag har vi lite vitt utanför fönstret, kors i taket får man väl säga.
Dagen ser lugn ut, vi ska hem till mina föräldrar och äta middag, det kanske blir en sväng hem till svärmor också, innan dess.
Jag känner mig konstig i huvudet. Hmm? Jag drömmer alltid jättemycket, intensiva drömmar och det tycker jag i vanliga fall är bra och roligt. jag brukar komma ihåg drömmarna och de bjuder på mycket skoj. Haha Men nu de senaste nätterna har det bara varit jobbiga drömmar. :( Många operationer osv. jag tror banne mig jag varit på väg ner till Lund hela natten. Packat, planerat, pratat med narkospersonal och även legat på operationsbordet. Vaknat med hjärtklappning och vill inte somna om. Men det värsta är att jag drömmt hemska saker om pappa, att det hänt honom något. Ska inte gå in på det här, jag vill bara glömma.
Jaja, jag är väl lite darrig inobords antar jag och så kommer det fram på det här sättet. Det är ju bra att drömma iaf. :)
Nej, nu blir det en kopp kaffe.
Jag önskar er en riktigt fin söndag!
So long
Då är man trött...
Efter middagen blev jag supertrött. Jag diskade och fixade lite sedan sjönk jag ner i soffan och kollade lite på Rapport. Det blir visst ingen vapenvila i Gaza? Jag missade första kvarten på nyhetsändningen och jag har inte kollat något annat men Daniel läste på text-tv, och det värkar inte bra. Ja, allt det där är grymt och jobbigt. Stackars stackars alla människor därborta. :(
Hur som helst, när Rapport var slut bad jag Danne ändra till tv 4.
-Vaa, det är ju Lets dance!!!
-Mmm, jag vet
-Ska du se det???
-mmm
Då är man trött. Inte för att jag kritiserar själva programmet, det är säkert kul och kolla på om man.... mmm, just det ja, ser... Men är man blind då kan man lika gärna sätta på en skiva med musik. eller hur? ;)
Men jag har kollat Lets dance ikväll. Kunde ju i och för sig gått och lagt mig istället men det gjorde jag inte.
Vad det bra? :) Vilka var bäst? Blondinbella?
Nu ska jag ut och läsa lite bloggar och sedan blir det nog en semla och lite läsning.
Trött? Jo,, men jag börjar piggna till nu.
Hoppas ni har en fin kväll.
Godnatt!
Jag älskar träningen
Vad det betyder mycket för mig, jag mår så bra av det. Nu har jag inga vätskefyllda knän heller som förra fredagen. :)
Jens har varit på dagis, det är han tisdagar, torsdagar och fredagar. Nästa vecka kommer han vara där på onsdag istället för på tisdag. På onsdag ska jag ju ner till Lund och få ett nytt öga som bekant. ;)
Känner att det är ganska tomt i huvudet nu.
Jo, en gullig sak kan jag ju berätta. Igår när vi satt i soffan och kollade lite på tv så kommer Jens fram till mig och kramar mig, stryker sin kind mot minb och pussar mig. Jag smallt ner till en liten blöt fläck. :) Så gosigt.
När jag kom hem från träningen kommer gosrosen springande mot mig och ropar: Maaammaa bil.
mamma kom med bil betyder det nog. Jag fick en stor go kram med.
Jag älskar honom.
Nu ska jag nog tigga mig till en kram till tror jag. :)
Önskar er en fin fredagskväll.
So long
Lugna dagar
Jens har skrapat upp näsan på dagis idag. De hade visst ingen koll på vad som hade hänt men de tror att ett tenisrack var inblandat. Han går nu runt och säger: Aj Aj
Lite då och då. Men han är mycket för att säga aj nu för tiden. så fort han ser en prick eller något på sin eller någon annans kropp så låter han mycket ledsen och säger: Aaaj
Annars är det mest förekommande ordet just nu: mammas
Allt är mammas... Hmm, vet inte hur jag ska tolka detta men det känns väldigt märkligt, är jag sån? Miiiiiitt ;)
Sedan går han runt och liksom tar tag i byxbaken på mig och säger: böja
Nej, mamma har ingen blöja... Hmmm?
Att Daniel knäcker sig varje gång Jens gör så gör inte saken bättre för då gör han det ännu mer. :)
I förra inlägget hade jag ju en bild där Jens går omkring med en papperskasse över huvudet. till saken hör att när han gjorde så gick han runt och ropade: Maaammaaa maaammaaa
Undrar vad han menade? Att mamma går runt och irrar som om jag har en kasse över huvudet?
Han är söt hur som helst.
Mina leder är mycket bättre och jag tror faktiskt att penicillinet börjat göra värkan för min hals också. det är så skönt, kan inte ens beskriva lättnaden av att slippa få dessa slemmiga hostattacker. Mmm, det är faktiskt så att även jag ibland nästan skulle behöva ha en böja på mig i sånna lägen. Så helt ute och cyklar är min gosros inte. ;)
Klart han inte är.... Haha Han är ju klok som få.
Mamma ringde mig igår. Hur pigg och glad som helst.
Idag kommer de hit, mamma hade köpt kläder till mig. Dåligt samvete, eller vad tror ni? :( Jag tog ingen diskution igår eftersom jag helt enkelt inte orkade men idag blir det kanske av. Det måste göras, hon kommer inte undan det. Jag hatar konflikter, jag är helt enkelt värdelös på att ta dem men jag måste få ur mig det jag känner annars kommer jag fortsätta må dåligt.
Just nu tar jag en dag i taget. Mina känslo går upp och ner, sover dåligt och har mycket att tänka på. Många funderingar som jag inte har några svar på.
Livet är ju sånt.
Imorgon är det äntligen dags för träning igen. Det ska bli underbart!!
Hoppas ni har en fin dag.
So long
Blandade bilder på mitt mirakel
Här kommer några bilder på Jens som är tagna nu den senaste tiden... :)
Mammas busunge.
Ha en fin dag
Vilken skillnad!
Jag har förstås mycket som snurrar i mitt huvud men idag börjar jag inte gråta så fort jag tänker på det. Gick hela kvällen igår med ångest i magen. Tänkte på operationerna jag har framför mig och då blir jag helt enkelt skraj och vill bara sticka och gömma mig någonstans. Tyvärr går inte det utan jag, Ulrika, måste vara med hela vägen fram, så är det bara. Jag har gjort det här förut men det är ingen tröst alls.
Självklart är jag rädd för hur det ska gå. Att det kan strula det är jag fullt medveten om men jag är också väldigt bra på att tänka positivt så jag lägger ju mig på operationsbordet med stort hopp och tro att det ska bli bra.
Men ändå, klart man är rädd för operationer, det är inget som är varken skoj eller ens småobehagligt. för mig är det snarare bland det värsta som finns och anledningen till att jag tycker så är väl att jag gjort det så många gånger som barn kanske? Har väl opererats 25 30 gånger och då ägde de flesta rum när jag var mellan 6-16 år.
Jag kommer exakt ihåg känslan när jag fick veta att nu var det dags för operation igen. Jag kastade mina glasögon, svor åt både den ena och den andra, vägrade prata med pappa under flera timmar osv. Jag var såå ledsen när jag for iväg till Örebro för att operera ögonen för tredje gången under en höst. Hemskt!
Sedan är det själva prosiduren runt allting. Hur man ska duscha, klä på sig de där kläderna, rullas ner till operation. De pratar med sköterskorna genom någon högtalare:
-Nu är vi här med Ulrika wiland.
-Okej, varsegoda.
Sedan över till en annan säng, jag ligger och skakar som ett asplöv och får alltid frågan om jag fryser, men det gör jag inte... jag bara skakar för så gör jag alltid när jag kommer ner till operation.
Sedan på med den där mössan. På med hjärtlapparna som kollar ekg osv. Pappa ber de ta bort klisterlapparna innan jag vaknar, för så vill jag ha det. Jag vill bestämma och ha det på mitt sätt, så mycket som möjligt. Inget lugnande innan. Pappa håller mig i handen och pratar uppmuntrande. Nålen är ju satt innan och nu ska de börja.
-Jag sprutar in lite i nålen nu, det kan få dig lite dåsig och torr i munnen.
-Okej, säger jag.
Det blir så också.
-Nu ska vi ge dig narkos.
-Pappa, prata med mig, berätta något kul!!
vilket han alltid gjorde förstås, min älskade pappa.
Nu gråter jag...
Jag vill att någon är med mig när jag ska operera halsen fast jag är en stor tjej nu. :(
Ha en fin dag mina vänner.
So long
Nysprutad
Dessutom blev de andra lederna dåliga också, framför allt axlar och händer.
Jag ringde Spenshult det första jag gjorde i morse och tack och lov fanns det en tid till mig redan kvart i ehlva.
Nu har jag fått kortisonsprutor i vänstra knät och höger axel. Hon tappade också ur ganska mycket vätska ur knät. Nu är min tanke så här, de här sprutorna kommer så klart ge efekt fort som bara den och sedan kommer de hålla i sig minst en månad. Lagom till efekten av de går ur kroppen så kommer Orencia att ha börjat värka. Bra va? ;)
Japp, det blir nog bra alltihop. Men jag är trött och less på detta nu. Det var så nära att jag började gråta i morse för jag hade så ont.
Jag ringde även halsmotagningen imorse för att försöka få tag på min doktor. Vill ju testa med penicillin nu eftersom halsen inte blir bättre den heller.. fasen vad jag gnäller. Önskar verkligen jag kunde komma med något bra. :) Jag vet att det är min blogg och att jag får gnälla hur mycket jag vill men jag vill ändå komma med något kul.
Sköterskan skulle hur som helst prata med doktorn som sedan skulle höra av sig till mig under dagen.
Något knäppt hände när vi åkte hem från Spenshult. Jag fick ett telefonsamtal. Det enda jag registrerade först var att hon sa att hon ringde från halsmotagningen och att hon pratade skånska. Funderade på vad är det nu då? Men sedan hörde jag att hon sa att hon ringde från Lund. Vad är det nu tänkte jag, vad vill dem?
-Vi har en tid till dig för operation nästa tisdag.
-Vaaa?
Först blev jag iskall och sedan irriterad.
-det går inte för jag har inte dragit ut tänderna än, sa jag.
-Hmmm?
Jag blev irriterad eftersom det var läkaren själv som tyckte att det skulle vara så bra om jag drog ut tänderna först innan själva försöket med operationen. Det skulle ju kanske vara tack vare det som han skulle kunna komma ner med lasermaskinen.
-Okej, jag får prata med honom, sa hon.
Jag sa också att jag ville ha lite bättre framförhållning än en vecka. Grr Här har man gått och väntat på att det skulle hända något i ett och ett halvt år.
Jag träffade honom nu i slutet av november men han verkar ha glömt allt vi bestämde.
De ringde precis och sköterskan sa att läkaren hade tydligen sagt att han trodde allt var gjort redan. jovisst, mindre än en månad har jag haft på mig plus att det varit jul och annat imellan, hur sjutton skulle vi hunnit med det? Jag har ju inte förrän för några dagar sedan fått en tid för bara en undersökning.
Ibland vill jag bara gråta. Det känns som allt ligger på mina axlar. det är så mycket mer krongel än det jag skriver här också så det bara snurrar i huvudet på mig.
Egentligen borde jag ta kontakt med min läkare som var med mig när jag opererade nacken. Han borde vara involverad i det här med tänderna också eftersom tandläkaren absolut inte får bända och dra för mycket. Jag har ju mycket skört sskelett också efter all behandling av kortison. Vill inte få en fraktur på käkarna heller. Men vet ni, jag orkar baske mig inte ta tag i det.
Det gäller mitt bästa men varför kan ingen hjälpa mig? Varför kan ingen sitta och hålla i alla trådar?
Trött som sagt och irriterad också. Det märks kanske?
Men ibland blir det för mycket.
Jag tror faktiskt att jag ska vila mig lite innan lille vännen vaknar. Hoppas jag blir på bättre humör.
Men det känns hopplöst när inte ens läkarna lyssnar på vad man säger. det är som att prata med en vägg.
Men det är ju bara mitt liv och en operation mer eller mindre, vad spelar det för roll? Det känns inte genomtänkt för fem öre.
Ni gör mig glad iaf, tack för alla kommentarer.
So long
Ni är fina ni
Som ni säkert har förstått så står jag mina syskon och föräldrar väldigt nära. Vi har gått igenom mycket tillsammans och fått ett starkt band.
Jag känner sån stor kärlek till dem alla och då är det grymt svårt att se någon av dem förstöra sig själv så oundvikligt som hon faktiskt gör.
Sedan att hon säger dumma saker och gör knäppa grejer det är såklart jobbigt det också. Min mamma är en glad och underbar människa, när hon är nykter. Men hon är ingen rolig person när hon druckigt, inte alls samma människa. Men det som skär i hjärtat är just det, att jag vet hur hon egentligen är och att den mamma jag älskar försvinner. När vi var små,jag och mina syskon, var det ännu svårare att förstå och acceptera.
Äsch, jag vet inte hur mycket jag ska skriva om det här egentligen. När jag var liten tror jag inte hon hade något större problem med alkoholen men det tog nog fart under de åren jag var som mest sjuk.
Hon har inte ringt mig idag och jag tror inte hon kommer göra det heller. Om jag känner henne rätt så har hon, för att skydda sig själv, ändrat historian och fått det till att det är hon som är orättvist behandlad. Hon manipulerar för att döva sin ångest och sina skuldkänslor.
Det känns tungt för mig och det gör faktiskt fysiskt ont i mitt hjärta, jag vet att hon innerst inne mår dåligt och lider. Tyvärr målar hon in sig i ett litet hörn och för att skydda sig själv blundar hon och skyller på alla andra.
Pappa säger att hon inte sagt ett ord idag. Själv blev han väldigt ledsen för att vi inte kom men han förstod det såklart.
Det har ett mycket märkligt förhållande de där två. Båda bär på skuldkänslor och massa räddsla och kan inte prata om det.
Det jag är mest besviken och arg på för deras del är att de aldrig någonsin under den tiden jag var som sjukast fick någon hjälp från psykolog eller liknande.
Inte mina syskon heller, för den delen. Fast de varit nära att förlora mig flera gånger så har de fått bära på allt själva. Inte ens släkt och vänner har ställt upp speciellt mycket.
När mamma var ner till Lund med mina småsyskon för att säga hejdå, då jag skulle till London för min nakcoperation var hon verkligen helt ensam. Pappa följde med mig och hon tog hand om Lovisa som var åtta år och Jesper som var tre.Mamma viste inte om hon skulle få se mig någon mer gång eller i vilket skick. Allt var väldigt ovisst. Trots detta släppte de iväg mamma med mina småsyskon i bilen hem till Halmstad. Mamma nämner den resan ofta, att hon inte har ett enda minne av den resan. När hon kom hem visste hon inte hur det hade gått till eller vilken väg hon kört.
Nu är det inte så att jag försöker försvara min mamma, för det behövs inte. Jag tror alla kan hamna i ett missbruk, är man bara på fel ställe i livet vid fel tidpunkt så kan ingen garantera någonting, så tror jag. men en förklaring kan det vara, en del till en förklaring iaf.
Nu vill jag tacka alla er som kommenterat. Ni ger mig sån styrka och kraft, när jag som bäst behöver den.
Det är svårt det här, men missbruk är vanligare än vad man tror, tyvärr är det så. Jag är inte ensam om detta, sorgligt nog.
Tack för er värme och medkänsla.
Nu ska jag diska. :)
Ha en fin kväll.
Kram
Arg
Mamma ringde precis. jag hörde direkt att hon hade druckigt och att hon var på stridshumör. Men jag tänkte inte nappa på det utan satt mest tyst fast jag blev mer och mer irriterad. Det var hur länge sedan som helst som hon gjorde så här. jag har sagt till henne att hon inte ska ringa hit när hon ddruckigt och det har hon accepterat men ja, nu hade hon visst glömt bort det. Hon provocerade och provocerade och till slut sa jag något som gjorde henne sur eller jag kanske ska skriva surare... Hmm?
Det slutade iaf med att hon sa något väldigt dumt och jag blev så arg så jag la på luren. Hann dokc säga: Hej då mamma!
Jag hatar nämligen när folk lägger på luren i örat på mig och har bestämt att aldrig göra så mot någon annan. Men hon fick ingen syl i vädret och nu mår jag dåligt.
Varför skulle hon göra så?
Jaja, det är alkoholen som tar över henne och gör henne till en annan människa men ärlig talat... Det är hon som för glaset till munnen och sväljer, eller hur?
jaja, nu ska jag läsa och försöka glömma detta.
Min stubin blir inte längre av att jag har ont och hon bara maler på om hur dåligt hon har det och säger dumma saker om pappa.
Jag menar inte att hon inte har det svårt, det är klart hon har det, annars skulle hon inte sitta där hemma och dricka. men hon bryr sig inte om någon annan när hon är sån där.
Jaja, imorgon ska jag ha en ursäkt och jag ska säga vad jag tycker om hennes betende.
Det är egentligen bestämt att vi ska dit och äta middag imorgon kväll men nu sa hon att vi inte var välkomna så...
Känns inte så lockande heller.
Jaja, nu har jag fått häva ur mig en massa skit. :)
godnatt mina vänner.
Jag har mest läst
Japp, det är vad jag gjort sedan sist. Jo sovit och gosat med lille vännen har jag förstås ängnat mig åt också... :)
Har läst ut Myladys son av Alexandre Dumas och den var riktigt bra. jag gillade ju De tre muskitörerna också. Var som alltid, lite smått skeptisk eftersom det handlade om sk klassiker. Borde verkligen sluta vara skeptisk mot de för de flesta klassiker jag läst har ju varit bra, förutom Hemsuborna då... Suck och stön, fattade knappt en mening måste jag erkänna, den var ju skriven på dialekt. ;) Någon här som läst den och gillade den? Det kanske bara jag som är lite seg i huvudet. :) Efter det fick jag tyvärr lite fördomar om just August Strindbergs litteratur så det har inte blivit något annat läst av honom. Nu har jag börjat med Gravidchock av Belinda Olsson, den verkar rolig. :)
Hur mår jag då? Jo, ganska bra förutom lederna. Humöret är gott och knät gör ont, så skulle jag kunna sammanfatta läget. Händerna är egentligen värst tycker jag men det är ju för att jag tvingas använda dem hela tiden. I och för sig värker knät även i vila nu men jag får ringa Spenshult på måndag och be om spruta så ska det nog lätta. Det är ju inte konstigt det gör ont för det är verkligen helt fullt av vätska.
Det är mitt vänstra knä som svullnat upp. Det var faktiskt så min sjukdom startade, med just ett svullet vänsterknä när jag var sex år. Sedan spred sig sjukdommen snabbt över till ögonen och det var egentligen ögonen och knät jag hade mest problem med under de första fyra åren kan man väl säga. Sedan när jag förlorade synen helt när jag var tolv år och det blev lugnt med ögonen, för lugnare kan man ju knappast få med dem menar jag... ;) Då satte sjukdommen fart och satte sig lite här och var. i Händer, höfter, fötter osv. Så det blev inte så lugnt.
Fast det var ju lite annat imellan också, nacken i samma veva som jag förlorade synen och sedan halsen drygt ett år senare. Första omgången med halsen alltså, nu är jag nämligen i full gång med den andra dusten med just den samme...
Ibland funderar jag på vad som varit värst?
Det här med att jag blev blind går direkt bort.
Nacken var hemsk,den smärtan jag hade då går inte att beskriva och trots att jag gick på mycket morfin tror jag att jag blivit galen om jag tvingats leva med den några dagar till. Men tack vare den lyckade operationen i London så försvann smärtan och efter det har jag varit utan känningar från just nacken.
sedan halsen då? En period full av ångest och pannik eftersom jag varken kunde sova, äta eller leva under åtta månader. Jag fick ingen luft och doktorerna kunde inte lista ut vad problemet var så de gjorde inget förrän det blev riktigt akut. jag var nere på 22 kg vid 15 års ålder och såg ut som ett vrak vilket jag också var, såväl psykiskt som fysiskt.
Sedan tänker jag på den tiden då det här med barn blev aktuellt. Alla tankar och allt jag fick höra i samband med det. Avrådan från att försöka få barn och tipset att istället skaffa hund. Ångesten och det djupa mörkret jag föll i efter det, ja, det var nog ändå den värsta tiden i mitt liv. Jag har aldrig känt mig så besviken och min framtid bara försvann. Men, det vände och jag vågade trots allt jag fått höra sätta allt på ett kort. Det gjorde jag faktiskt. För enligt många specialistläkare satte jag min hälsa och till och med mitt liv på spel.
Men som jag sagt innan, vissa saker måste man bara göra. Nu gick ju allt så väldigt bra och alla var glada för min skull men det viste man ju inte innan och min oro satt förstås i fram till jens var född och till och med några månader efter det. Jag var mest orolig för barnet, för att hon/han trots allt skulle påverkas av de medicinerna jag tvingades ta. Även om doktorerna sa att det inte skulle bli så finns ju aldrig några garantier.
Nu sitter jag här med min gosros som snart fyller två år. Ibland sätter jag mig ner och tänker: Ulrika fattar du att du är mamma, fattar du att du har en lite kille som mår bra och är glad? Jo, det gör jag väl, men ibland sköljer lyckan över mig som en våg och ibland är jag bbara som vanligt. Ni vet hur det är?
Jag har många gånger tänkt så här: Gud, om du gör detta för mig så ska jag aldrig be om något mer! Så bad jag tex vad det gällde tracken då när jag var femton sexton år. Min högsta önskan var att få ta bort den. Det fick jag och okej, någon liten tid gick det väl innan jag bad om något mer men speciellt nänge tror jag inte det var... ;) Så är man eller hur?
Men när jag tänker på Jens och allt som ligger bakom då fylls jag av en enorm tacksamhet och lycka för det var inte alls en själklarhet att det skulle bli så här.
Nu är jag lite skakig så nu lämnar jag detta. :)
Önskar er en underbar lördagkväll.
So long
En fotboll...
Nu när jag kom hem hade mitt stackars knä förvandlats till en fotboll. Full av vätska och det gör ont. Jaja, jag tröstar mig med tanken att det hade kommit förr eller senare ändå. nu har sjukdomen tydligen vaknat till liv igen och det blir antagligen att ringa Spenshult på måndag och be om några sprutor igen.
Jaja, men jag har varit bra i lederna i nästan en månad nu och det passade jag på att vara under julen, inte illa. ;)
Nej, men jag är trött på att låta den här sjukdomen styra och ställa med mig. Hindra mig från att göra det jag tycker är riktigt roligt, typ träna. Jag blir sur och tvär och då gör jag så här, saker som jag egentligen vet är mindre bra. Men som sagt, jag tror det hade kommit ändå, kanske bara snabbade på det hela lite. Jens springer omkring här och kör med en sån där gåvang. Hmm, det låter som den ska braka ihop vilket ögonblick som helst, plus att jag inte hör ett ljud av vad min dator säger... Hmm? Får nog ge mig för nu. Jag ska ta mig en kopp kaffe och läsa lite tror jag. Ha nu en fin fredag! So long
en del fixat
Sedan for vi till Apoteket för att hämta Orencia. Jag fick ta medicinen idag och det är jag så glad för!! Jag hade inga vidare provresultat, bland annat höga vita blodkroppar och det kan tyda på att jag har något i kroppen, gissar då på halsen men jag fick mitt kära dropp och det är det viktigaste. Nu dröjer det en månad till nästa infution.
Lederna har blivit mycket sämre bara sedan i förgår, speciellt händerna och knäna. Hinner antagligen med ett gäng kortisonsprutor innan Orencia börjar värka.
Vi var in till stan efter besöket på Spenshult och fixade lite och sedan hem och hämtade gosroosen på dagis. Var hemma en halvtimme och sedan bar det av in till stan igen.
Vi var hemma vid halvsex och nu känner jag mig väldigt trött. Orencia gav mig inte samma energikick som sist men den kanske kommer imorgon? :)
Ska iväg och träna på förmiddagen imorgon. Hoppas bara händerna är bättre än vad de varit idag så jag kan gräppa tyngderna. ;)
Jens har varit glad och full av bus. Haha, skrattar bara jag tänker på honom. Han är verkligen i en rolig period just nu.
Han luras och skojar hela tiden. Vi var hem till Daniels mamma en sväng och där härjade han runt som bara den. Har föresten ätit årets första semla. mums filibums. :)
Nej, dags för sängen. Ska bara runt och läsa lite bloggar först. ;)
Godnatt på er.
Helgerna över
Mamma firades och det blev även lite julklappsöppnande. :) Jens fick en teservis i plast av farmor och tjolahopp vad den blev poppulär. :) Han serverade kaffe hela kvällen och det första han gjorde imorse var att springa in på rummet och börja surpla. Jag gick förbi hans rum och hörde hur han drack och så hörde jag ett: Aaaaahhhh
Ja, ni vet ett sånt där ljud man gör när något är gott... :)
Så roligt. Det kommer bli ännu mer kaffedrickande här hemma nu alltså... :)
Alla mina telefonsamtal blev det inte jättemycket resultat av. Jag fick iaf bokat en ny tid ner till Lund för att få ett nytt öga. ;)
Min halsdoktor jobbar inte den här veckan utan jag får återkomma på måndag.
Jaja, har jag haft det så här under flera veckor så går det väl några dagar till. Sköterskan jag pratade med var iaf väldigt förstående och sa att han kommer med all säkerhet skriva ut penicillin till mig.
Spenshult ska jag ju till imorgon och vi får se hur proverna ser ut och om jag får Orencia eller inte.
Jaja, bara att vänta och se, som vanligt.
Såg att jag fått en kommentar från min älskade syster. Hon är i New York, så glad jag blev att höra från dig. Puuuuuss gummsan. Jodå,jag hälsade mamma från dig. Pappa är hos katterna två gånger om dagen.
Okej, hihi.
Lugna gatan är idag.
Lederna har blivit mycket sämre under de senaste dagarna. Blää Men det är väl som så att kortisonsprutorna jag fick för några veckor sedan har gått ur kroppen. Det är ju några veckor kvar innan jag kommer se resultat av Orencia. jag får vänta, på det också... Haha
Inget är som väntans tider.
Önskar er en fin onsdag.
So long
Grattis mamma!
Jag tränade Jens på att säga grattis och så ringde vi upp. Hon blev glad fast både hon och pappa var yrvakna, de hade kollat hockeyn i natt. :)
Vi ska hem dit senare och äta middag.
Jag känner mig lite tom,har inget att skriva just för tillfället.
Är orolig för min hals. Det är något som inte är bra, ojoj, vilken nyhet...
Nej men allvarligt talat så känns det inge vidare och jag är rädd för att jag inte ska få Orencia på torsdag. Jag får helt enkelt ringa Spenshult imorgon och höra vad de säger, ingen idé att sitta här och oroa sig.
Okej, nu ska jag hoppa in i duschen.
Ha en fin tisdag, eller vad det nu är för dag, jag har tappat kollen på det. ;)
So long
Kallt
Vi var in till bibblan och tog en fika med underbara Lina. Så roligt att få träffa henne och snakca en massa skit.
Jens sprang runt och charmade de övriga gästerna. När det kom in två småtjejer kunde han inte låta bli dem utan for efter de som en svans.
När han gav sig på ett annat barn och skulle sno nappen från honom packade vi hop oss och gick. det var en skön och mysig förmiddag.
Annars har det inte hänt mycket här hemma. Jens sov en middagslur till skillnad från igår då han vägrade. Det fick så klart till följd att han var jättetrött vid sextiden. Han slocknade som ett ljus strax innan åtta och sov till halvnio imorse.
Själv är jag trött. Ryggen värker och slemmet flödar för att vara sanningsenlig.
Jag hostar så jag nästan spyr, mindre kul kan man ha speciellt om man är bland folk. jag är helt utmattad efter de där hostattackerna.
Imorgon fyller mamma år. Då ska vi hem dit och äta middag. Daniels mamma är frisk nu och ska också med. Vi kommer därför fira lite jul också. :) Det finns ju lite fler julklappar att ge och antagligen ta emot.
Igår åkte julen ut ur Östbergarnas hem. Skönt. Fast det nämnde jag nog igår? ;)
Nu längtar jag efter våren...
Dags för en kopp kaffe och en värktablett.
Ha en fin eftermiddag och kväll.
So long
Mitt öga kraschade!
Ni känner ju mig ganska så väl nu, mina tankar och hur jag resonerar. Ni känner också till mina, om man ska vara snäll, små egenheter. Ett mindre snällt ord skulle vara defekter, men jag menar ungefär samma sak med det.
För ett bra tag sedan, i våras tror jag det var, för det var då det var aktuellt med ett byte, berättade jag att jag har proteser i mina ögon. Mina riktiga finns under, men eftersom trycket försvunnit i dem så har de blivit små, ja väldans små för att vara exakt. Proteserna är väldigt fina och ingen gissar att de inte är mina egna ögon. Jag brukar till och med vara väldigt restriktiv med att tala om det för folk för jag vill nämligen att folk ska tro att det är mina egna ögon. Bra att jag talar om det i min blogg då... Jaja, så många är det inte som läser den, så det är lugnt. :)
Hur som helst, varannat år byter jag ut dem och då passar jag såklart på att byta färg, det är skoj! Jag har varit brunögd, grönögd och fram till igårkväll var jag blåögd. ;) Min ursprungsfärg är blå. Senast hade jag ett kort på Jens med mig så han gjorde ögonen efter hans färg. Ville ju att folk skulle säga att han fått mammas ögon, fast det egentligen är tvärt om. :)
Okej, över till det som hände, vilket ni kanske gissat redan. Jag tror inte att Annica blir speciellt förvånad när hon läser detta för hon vet hur snurrig jag var igårkväll. Hihi
Jag tog ut ena ögat för att göra rent osv och då tappar jag förstås eländet... Det har jag gjort tidigare men då har det stutsat iväg så fin och inte gått sönder. Nu kraschade det rätt in i elementet och sprack. Hihi
Fast jag skrattade inte då, inte alls, blev snarare iskall. Jag kan säga så här, det är inte fint när jag inte har ögonen i... :(
Usch, vad ni får veta mycket om mig nu. Men ni får ju höra om slem och annat så detta är väl ingen fara?
som tur var kom jag på att jag hade ett gäng med gamla ögon liggande så det blev att prova sig fram. Nu är jag grönögd igen.
Suck!
Annars då, jo kyrkobesöket var inte alls dumt. Vad den prästen är bra alltså.
fikan med svärmor var också mycket mysig.
Mamma och pappa har varit här en sväng i eftermiddag. Mamma hjälpte mig att ta bort julsakerna, var så trött på dem nu... :)
Ha en fin kväll, nu ska vi käka.
So long
Snart dags att sova igen... :)
Jo, det var skönt att komma hemifrån lite och träffa mamma och pappa.
Idag åt Jens inte kex till middag. :) När pappa inte bjöd på något direkt avancerat utan pasta och korv då slank det ner.
Jaja
vågar knappt skriva det men, nu Annica,ska jag hoppa ner i ett varmt bad. ;)
För att återuppta ett gammalt hedeligt klagoämne så måste jag ju nämna min hals. Det har ju ändå gått tre dagar in på det nya året så nu är det väl dags för lite slemprat?
Nu har jag ju haft det så här i ja, hur många veckor? Det vet jag inte. Det har inte blivit bättre utan nu är det faktiskt riktigt jobbigt igen. Det går liksom upp och ner, det är mer eller mindre jobbigt om jag säger så. ;)
Min lilla strategi ser ut såhär. När jag fått Orencia på torsdag, den nya medicinen så ska jag ringa min halsdoktor och be om en penicillinkur igen. Anledningen till att jag vill vänta till efter infutionen är att man inte får ta den om man äter penicillin. Ja, man får inte ta den om man har något i kroppen heller men om inte proverna visar något så lossas vi att det inte är något och tar en kur efteråt.
Det blir nog bra. jag vill såklart inte avbryta Orencia-behandlingen nu i början. Man ger den ju tre gånger med två veckors mellanrum och sedan blir det var fjärde vecka. Nu på torsdag kommer jag att ha fått tre stycken behandlingar som sagt och efter det kommer det dröja en hel månad till nästa gång. då hinner jag käka penicillin och bli bra.
Jag känner en frustration över halsen, den blir aldrig bra känns det som. Det tar på mig och det är helt enkelt jobbigt att ha det så här. Det enda de kan testa med är pencillin så därför ska jag be om det, kan inte göra mer än det ju.
Suck
Jaja, jag är på gott humör ändå.
Imorgon är det en av mina favopräster i kyrkan så då blir det att ta en tur dit med svärmor som äntligen är frisk. Tjohoo
bad var det ja! :)
Godnatt på er.
Lördag igen då
Det har varit en lugn och skön lördag, iaf för mig, Daniel har tvättat massor med maskiner. Tack älskling.
jag har iaf bäddat rent i sängarna och fixat lite annat så något vättigt har jag gjort även om det inte är mycket. ;)
Vi ska åka hem till mamma och pappa lite senare. Det ska bli skönt att komma hemifrån lite.
Jens har varit på strålande humör idag också. Han har som sagt fått en årgel i julklapp och till den hör en mick och han har precis upptäckt hur den funkar. Det är så roligt att lyssna på hur han upptäcker att det låter roligt om han gör vissa ljud, tex spåttar. Hihi
Helt otroligt, han sitter fortfarande helt still i mitt knä och har inte gjort den minsta ansatts till att trycka på tangenterna vilket annars är en favorit om man säger så. :) Sedan har jag ju en rad med punktskrift som kommer upp nedanför tangentbordet och den är mycket intressant.
Jag önskar er en fortsatt fin lördag.
So long
Award
För några dagar sedan fick jag Nice Blogg Award-priset från snälla och rara
Fröken sparsmart
Tack snälla du!
Detta gäller för den som fått det
De som mottagit awarden ska lägga upp en bild på den
Länka till den bloggen du fick den ifrån.
Ge den vidare till så många andra bloggare du vill & länka till deras sidor.
Lämna ett meddelande i deras bloggar, så de vet att de fått awarden.
Det här med bilden skippar jag eftersom jag inte kan eller vet hur man gör med sånt. :)
För en tid sedan länkade jag till åtta av mina favobloggar, här kommer några av mina andra favoriter. :)
Annica
Julia
Daniel
Marie
Titti
Tycker så mycket om era bloggar och er själva också förstås! :)
Kram
Jag är trött och nöjd.
får ta igen det nästa gång. .)
Var hemma strax innansex och då vankades det pizza, gott.
Jens har varit som en sprudlande liten filur hela kvällen. Det är underbart. Varje gång jag känt i hans ansikte har jag sett en stor glad mun. Haha
Gosrosen min. Han sover nu, med klockan bredvid sig. Det är en sån där gammaldags klocka som tickar men med Musse på som vifftar på armarna eller något. Om jag nu fått rätt för mig. :)
Nu är jag trött och jag har ont i ryggen. det här med ryggen är något mycket nytt för mig, jag har nästan aldrig haft ont i den. Nacken har jag ju haft stora problem med men alltså inte ryggen. Äsch, jag tror jag sträckt mig. På nyårsafton bar jag Jens upp och ner för trapporna flera gånger hemma hos mamma och pappa, kanske blev något då?
Det får bli ett varmt bad så känns det nog bättre.
Hoppas ni har en mysig kväll.
godnatt mina vänner.
en solig fredag
Vi har varit på byn och fixat lite. :) Vårdcentralen fick sig ett besök bland annat, hämtade saker till tracken. Apoteket och affären var vi till också. Nu är det laddat här hemma med både det ena och det andra... :)
Nu sitter jag bara och väntar på att få ge mig av till Sats. Tränar inte förrän kl 15.00 idag och det är segt. Känns som jag bara går och väntar ju. :( Jodå, det finns säkert något jag skulle kunna ta tag i men nu har jag ingen ork.
Jag har gjort något med ryggen, har ont. Tror jag hostat för mycket så jag irriterat på något vis. tyvärr dyker tankarna på att det är njurarna som spökar. Hmm? Lite hypokondrisk kanske jag är.
Är alltid så rädd att få problem med lever och njurar eftersom jag tar mycket värktabletter. Någons som kan lugna mig? Titti? ;)
Nej, dags att äta något innan jag drar iväg. Jens är på dagis en timme till.
Ha en fin fredag.
So long
Första dagen på 2009
Skönt då var vi igång med ett nytt fräscht år, härligt. :)
Inga nyårslöften mer än att försöka ta vara på dagen som är och vara en så bra medmänniska jag kan. låter fint eller vad säger ni? ;)
Började detta med att ta vara på dagen så bra som möjligt genom att somna på soffan. Det var skönt i och för sig men speciellt bra vet jag inte.
Skönt som sagt.
Vi var hem till mamma och pappa igårkväll och åt en underbar middag. det var några andra vänner där också. Mycket roligt men Jens vägrade äta något annat än kex. Bara och blunda och se glad ut, för vår del då alltså. Eller ja, jag behövde ju inte blunda då men se glad ut fick jag ju göra och berätta att han minsann inte alltid äter kex till middag.
Hmm? Knasiga unge.
Sedan höll han igång som bara den. Han var hur glad som helst men jag tror klockan var framåt tio då bestämde vi att vi tar och packar oss hem istället. Bäst för honom så han fick somna i sin säng och äta lite...
Sa tack och hej och stack mot Getinge. Det var faktiskt riktigt skönt. Jag var helt genomsvettig. For efter honom som ett himlans jehu.
Vi hade en mycket mysig och trevlig nyårsafton . och tack och lov för mobiler och talprogram. Eller vad säger du Jen? *kramar om hårt* :)
Idag har det varit lungt. Jag har känt mig hur seg som helst trots att jag endast drack några små klunkar vin till maten. :)
Ha en fin kväll!
Kram
