En resa, bara sådär

Igår var jag på spenshult, dags för den hett efterlängtade behandlingen.
Efter nio veckor utan Remicade, brukar klara mig någorlunda i sju, var jag alltså rätt kass. Knän som var helt uppsvullna med vätska som trängt bakom knäskålen och typ ont överallt så såg jag verkligen fram emot förmiddagen hos världens bästa sjuksköterskor!
De kom med en försenad födelsedagspressent till Jens, helt underbara är dem!

Jag fick även kortisonsprutor i båda knäna.
Imorse steg jag upp och kände inte igen mig själv. det gjorde inte ont någonstans och jag tog glatt några hopp.
Jadå, mirakelmedicin är det,för mig, utan tvekan.

Igårkväll var det dessutom möte med Vänsterpartiet. först ett planeringsmöte inför första maj och så ett styrelsemöte. Kan väl säga att jag var något tung i huvudet efteråt. Men det är roligt, även om jag inte alls kommit in i det, och de andra i styrelsen är jättetrevliga och roliga allihopa.
Annars knallar det på. Har haft en lugn skön dag med grabbarna, Skönt att vara lediga och tillsammans.
Igår när Daniel hämtade mig på Spenshult sa han:
-Ska vi inte boka en restresa?
Mmmmmmm
Så nu är det gjort!
Vi åker till Azorerna om en tid. :)
Underbart att komma iväg och få se ett nytt land. Ingen av oss har varit i Portugal tidigare.
spännande.

På fredag är det en månad sedan jag gjorde det där ultraljudet som visade att vårt lilla liv dött.
Tankakrna finns många gånger om dagen, hur långt jag skulle ha gått nu osv osv osv...

Det första ultraljudet vi var på, den 7 februari, visade att allt var okej. Vi fick en bild på fostret.
När vi kom hem därifrån la jag bilden i en låda i sovrummet. Jag har inte kunnat ta fram det sedan dess.
I fredagskväll drog jag ut låda och tog upp det. Kände på det och tårarna kom.
Vi har en liten bild på den lilla stjärnan. Även om jag inte kan se det så finns bilden där.
Allt känns så overkligt på något vis. de där veckorna, nästan en månad som jag var gravid, känns så oerhört nära.

Nu fokuserar vi på våren och på en resa.
Jag ska fokusera på det jag har, allt det fina och underbara, på nåden om man så vill. :)
Ta hand om er.
Kram

Kommentarer
Postat av: Marie-Louise

Vad skönt att Remicad hjälper så bra och att du fick lite kortison. Och vad underbart med en resa.

Vilken tung sorg du bär på, jag kan inte förstå den för jag har aldrig behövt uppleva det, men jag känner med dig. Kram vännen

2011-03-08 @ 22:49:42
URL: http://madredetres.blogg.se/
Postat av: Lejonkvinnan

Hej vännen!

Vad härligt med en resa! Det är ni värda, passa på och mys riktigt ordentligt. Du måste tala om när ni åker bara :)



Förstår att det är jobbigt med UL bilden, men jag tror att det ändå är skönt att ni har den på något sätt.



Härligt att du mår bättre i lederna!!



Massa kramar <3

2011-03-09 @ 07:57:56
URL: http://lejonkvinnan.blogg.se/
Postat av: Jen

Va bra att lederna blev bättre så fort. Hoppas det håller i sig ett tag. Härligt med resan. Man måste ha saker att se fram emot. Själv körde jag några längder i bassängen i morse och kroppen hurrade av glädje. Ny sjukgymnast på fredag, får se vad hon har att komma med. Kram i massor från ett soligt stockholm.

2011-03-09 @ 09:29:36
URL: http://jennyvestbro.blogg.se/
Postat av: Elin

Nästan alla mår bra av att resa. Önskar att jag hade mer pengar, så många platser jag skulle vilja uppleva. Har ni varit iväg förut?

Önskar det fanns några mirakelord men det bästa jag kan komma på är att jag önskar dig allt gott och hoppas att jag bara är en kommentar eller ett mejl bort.

kramar

2011-03-09 @ 20:38:37
URL: http://uturanorexin.blogg.se/
Postat av: Susanne

Skönt att remicade och kortison hjälper dig. Jag får inte min remicade för nu ska jag genom gå en nogrann undersökning. Härligt med en resa det skulle jag också kunna tänka mig. Ha det bra goa vän. Kram

2011-03-14 @ 07:44:12
URL: http://vejers.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0