Lite mat gör susen

Nu mår jag bättre.
både jag och Jens blev på bättre humör efter middagen.
Skönt!

Lägger den här dagen bakom mig snart och det känns skönt. Imorgon är det dags för träning och det kommer säkert att få mig på ännu bättre humör, det brukar vara så iaf.
Jag blev irriterad på färdtjänsten idag. Jag ringde för att beställa en bil till imorgon. Tog en frammetid till 09.40 och då fick jag åka en timme innan, till saken hör att resan tar högst tjugo minuter. Jag blev irriterad som sagt, för jag har annat att göra. Nu låter jag hemskt gnällig men min tid är också dyrbar... :)
Jag ringde och ändrade, sa att jag kan helt enkelt inte åka tidigare än kl 09.00. Fick bil kl 09.30 så jag får väl stressa lite med träningen.
Jaja, det ordnar sig.

En god vän ringde mig tidiigare ikväll. Hon berättade att hennes ledarhund blivit atackerad av en kamphund i lördags. Vad är det frågan om?
Dessa mattar och hussar borde inte ha några hundar över huvud taget.
Min vän hade stått där och inte förstått vad som hände. Hennes hund hade gnällt och det hade morrats och hon hörde hur det var slagsmål.
Som tur var hade hon kurage att polisanmäla insidenten. Men det lädde i sin tur till att hon blev hotad och utskäld dagen efter när hon var i rastgården med sin hund.
Ja hjälp.
Jag blir arg.
Men Timrå vann ikväll så jag blev glad för det iaf. ;)
Nu dags att stänga datorn tror jag.
Godnatt och sov gott!

Mitt huvud

Det är väl fjärde dagen jag har huvudvärk nu, inget kul alls. Det är säkert någon slags spänningshuvudvärk, det känns så iaf.
Jaja, det går väl över någon gång... :)

Fotvården var inte alls dum. Pappa fick presentkort på forvård nu när han fyllde och jag passade på att boka en tid till honom. hihi Så det blir av någon gång menar jag. ;)
Han blev jätteglad när jag ringde och berättade vad jag gjort och tiden passade bra också. Hon visste tydligen vem pappa är.
-Ja, det är han som lagar så god mat? sa hon.
Mmm, jodå, det är han. Han går i träskor i köket dagarna i enda, så du får något att bita i på måndag sa jag. :)

Sedan var jag och fikade hos svärmor. När Daniel inte hade kommit kl 13.40 och vi skulle hämta Jens kl 14.00, så klättrade jag på väggarna.
Kundbesöket hade dragit ut på tiden.
Jaså, det menar du inte?
Det blev en stressig hemfärd.
Nja, det finns inte så mycket mer att skriva. Jag är inte på bra humör.
Har inte pratat med mamma sedan i söndags eftersom det tjaffsade till sig då. Hon skulle ju egentligen ha kommit ut och hälsat på men det slutade med att bara pappa kom. Inte så bara men hon hade sagt att hon skulle komma och hon hade en så dålig ursäkt till att hon inte kom.
Jag har inget tålamod idag. Jens är jättesur av någon anledning, antar det inte är hanns dag idag heller.
Usch, vilket tråkigt inlägg.
hoppas jag kan återkomma lite senare med något skojigare. ;)

Önskar er alla en mysig och skön kväll!
Kram

Lite schopping

Jens vaknade vid sjutiden. Jag och gosrosen gick upp halvåtta och kollade på barnprogram... Vi låg och gosade i soffan och det var himla mysigt. Tack och lov kom inte fåret Shaun och förstörde vår lilla mysstund. hihi
Äsch, det där fåret är väl inte så fruktansvärt egentligen men nästa gång ni ser på det så blunda redan från början och gör det till det är slut så förstår ni nog varför jag tycker det är såå roligt. ;)

Vi kom precis hem. Tog en sväng på byn idag. :) Det har öppnat ett nytt caffé här i Getinge och de säljer choklad, kaffe och te. Jättemysigt ställe är det och jag har köpt min favochoklad! Jordgubb doppad i mörk choklad, mums! Inte billigt men ack så gott! Köpte också en liten present till lillasyster som snart fyller år.

För att komma med något nytt så är jag trött... Satt här vid datorn och läste tidigare. Helt plötsligt känner jag att jag håller på att ramla av stolen. jag hade somnat. Haha
Så kan det gå.
Imorgon ska Jens på dagis. jag ska på fotvård och sedan träffa svärmor.
Fotvård är något väldigt nytt för mig, har varit på det en gång tidigare och det var faktiskt himla skönt.
Nu ska vi strax äta.
Ha en mysig måndagkväll!
So long

Onödigt vetande om mig

Detta har jag tagit från
Julia

1. Hur gammal är du om fem år? *Snart 35 år
2. Vem tillbringade du minst två timmar med i dag? *Med Jens och Daniel
3. Hur lång är du? *150 cm
4. Vilken är den senaste filmen du sett? *Örnen har landat
5. Vem ringde du senast? *Pappa
6. Vem ringde dig senast? *Pappa haha

7. Hur löd det senaste sms:et du fick? *Det var från Monica, där hon berättade att hon och hennes dotter kommer på min fest. Tjohhooo
8.. Föredrar du att ringa eller skicka sms? *Det beror på till vem, men ringa tror jag.
9. Är dina föräldrar gifta eller skilda? *Gifta sedan 1974
10. När såg du senast din mamma? *I fredags
11. Vilken ögonfärg har du? *Blå
12. När vaknade du i dag? *Vid åttatiden
13. Vilken är din favoritjulsång? *Gillar många men jag säger: Gläns över sjö och strand
14. Vilken är din favoritplats? * Nära Jens
15. Vilken plats föredrar du minst? * Operationssalar
16. Var tror du att du befinner dig om tio år? *Vi bor nog inte kvar här, närmare stan någonstans. Förhoppningsvis har jag ett jobb eller så pluggar jag. Haha
17. Vad skrämde dig om natten som barn? *Tanken på Saker med långa vassa huggtänder
18. Vad fick dig verkligen att skratta senast? *Jens, när han satt och klinkade på gitarren samtidigt som han sjöng, sååå fint! (jag och Daniel stod och lyssnade på honom i ett annat rum"
19. Hur stor är din säng? *160 cm
20. Har du stationär eller bärbar dator? *Bärbar
21. Sover du med eller utan kläder på dig? *Hmmm utan
22. Hur många kuddar har du i sängen? *Jag har tre själv, Daniel har en.
23. Hur många landskap har du bott i? Tre stycken, Uppland, Halland och Södermanland
24. Vilka städer har du bott i? *Uppsala, Halmstad och Stockholm
25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota? *Barfota
26. Är du social? *Jodå, det är jag nog, har blivit bättrepå att vara det iaf.
27. Vilken är din favoritglass? *Lakrisglass hihi
 28. Vilken är din favoritefterrätt? * Bara det är sött och gott så slinker det ner.
29. Tycker du om kinamat? *Jap

30. Tycker du om kaffe? * Jaaa!
31. Vad dricker du till frukost?  Jouce
32. Sover du på någon särskild sida? *Jag snurrar men sover aldrig på mage.
 33. Kan du spela poker? *Ja
34. Tycker du om att mysa/kela? *Jaaa
 35. Är du en beroendemänniska? *Ja
36. Känner du någon med samma födelsedag som din? *Ja, min lillasyster. Fick henne i födelsedagspresent när jag fyllde fyra år.
37. Vill du ha barn? *Jag är lycklig och tacksam för Jens, funderar inte så mycket på om jag vill ha fler, inte just nu iaf.
38. Kan du några andra språk än svenska? *Engelska och lite spanska
 39. Har du någonsin åkt ambulans? *Japp, några gånger har det blivit
40. Föredrar du havet eller en bassäng? *Havet
41. Vad spenderar du helst pengar på? *Jens, restaurangbesök och upplevelsegrejer.
42. Äger du dyrbara smycken? *Nej, inte om man ser till prislappen.
43. Vilket är ditt favoritprogram på tv? * Inget speciellt men melodifestivalen och valvakor missar jag ej.
44. Kan du rulla med tungan? *Nej

45. Vem är den roligaste människan du känner? *Jens
 46. Sover du med gosedjur? *Nej
47. Vad har du för ringsignal? * Stjärnornas krig
48. Har du kvar klädesplagg från då du var liten? *Ja

49. Vad har du närmast dig just nu som är rött? * Min tröja
50. Flirtar du mycket? Nej

51. Kan du byta olja på bilen? *Aldrig I livet
52. Har du fått fortkörningsböter någon gång? *Nix, men hade jag haft MC-kort hade jag nog fått det, tyvärr.
53. Vilken var den senaste boken du läste? *När livet stannar av Malin Sävstam
54. Läser du någon dagstidning? *Hallandsposten ibland
 55. Prenumererar du på någon veckotidning? *Nej
56. Dansar du i bilen? *Nej men jag sjunger
57. Vilken radiostation lyssnade du till senast? *Rix
 58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? *Något meddelande till Daniel, ett telefonnummer tror jag och han kunde läsa det! Haha  
59. När var du i kyrkan senast? *Tre veckor sedan ttror jag, en av mina favopräster höll i högmessan.
 60. Vem var din favoritlärare på högstadiet? *Leif Tiveman, engelska och svenska.
61. Hur länge har du campat som längst i ett tält? *En natt

Jag säger som Julia, har ni orkat läsa detta så orkar ni svara. Haha
Godnatt!


Söndagsbilder

En lugn och fridfull förmiddag har vi haft. Jens har varit gladare idag.
Han var ledsen från och till hela dagen igår. Efter att vi gett honom alvidon så blev han på bättre humör, han hade nog ont någonstans. Jag längta till han kan tala om vad som är fel, vart han har ont osv.
Det är frustrerande när man inte förstår vad som fattas honom.

I eftermiddag ska Daniel iväg och jobba ett par timmar.
Eventuellt kommer mamma hit och hälsar på, det var länge sedan hon var här. Vi får se.
Jag har inte så mycket att rapportera idag känner jag så jag lägger in två bilder istället. :)
En bild där Jens sover så gott i mitt knä. Han vaknade sent igårkväll och var ledsen. Han fick komma och sitta hos mig ett tag och sedan somnade han.
Den andra bilden är tagen precis. Jens vill göra som sin pappa, sitta i kontorstolen. Fast istället för att greja med datorn som sin far så sitter Jens  med snuttis och tittar på barnprogram. :)

Ha en skön söndag.
So long




Ajabaja!

Nu har äntligen illamåendet släpp för den här gången och det tackar jag allra ödmukast för... Det har varit jobbigt idag.
Jag mått illa och varit yr. Jaja, det är ju inget nytt precis och nu är det ju över så vi ödslar inga flera ord på det.

Jens har också varit lite så där kinkig. Han ville inte alls sova middag. Jag la mig med honom vid tre och då somnade han/vi äntligen... :)
skönt var det.

Vi tog en sväng till affären, jag släpade benen efter mig men det var skönt att komma ut. Rätt okej väder även om det blåste ordentligt.
Daniel köpte fyra popcorn-påsar till mig. Haha Lika bra att köpa ett lager. Han påstår nämligen att jag äter en påse varje dag men det stämmer inte alls, jag lovar, det brukar bara bli en halv... ;)
Den andra halvan säger han kommer på golvet, men det stämmer inte alls det heller.
väldans vad han säger mycket, Daniel... ;)

När jag var inne i badrummet tidigare idag var busfröet med mig. han höll på och busa och stoja och jag sa till honom flera gånger: Nej, Jens du ska inte göra så.
Men han lyssnade såklart inte på mamma.
Då tog jag och lyfte upp honom och tog ut honom ur badrummet och stängde dörren om mig. Då hör jag honom springa runt  och ropa: Ajabaja ajabaja ajabaja
Medan han gör det så skrattar han som bara den.
nI kan ju gissa att jag gjorde ungefär detssamma där jag stod... Haha

Här kommer en bild på min gosros, han har kommit på vart han ska gömma sig för mamma och pappa. :)
Ha en skön lördagkväll!
So long


fredag igen

Jag visste att ni skulle förstå mig, att sånt där inte är roligt. Men märkligt nog, som jag skrev igår, så är det inte första gången det händer.
Jaja, det är bara att glömma och hoppas att det inte sker igen.

Jag stack iväg och tränade i förmiddags. Kändes skönt att komma iväg och som vanligt är det roligt att träffa B.
Nu är jag superseg i hela kroppen men det är ju så det ska vara efter ett träningspass. :) Jag fick äntligen basta också, så underbart! Bastun har varit trasig nu hur länge som helst. Bra att de fixat den lagom till hösten iaf. :)

Vi ska in och käka på Max idag...

Här kommer en liten bild på mig och Jens, taget idag när vi gick hem från dagis.
Vi hade fotografen med oss för säkerhets skull, så att ingen märklig typ skulle röva bort oss på vägen. ;)
ha nu en underbar fredag! Själv ska jag gömma mig under några kuddar för nuuuu kommer fåret Shaun!!
Gaaa
So long


Så ska man inte göra...

Vi har en strålande höstdag här nere i Halmstad, hoppas ni också har det. :)
Jens och Daniel är ute och kör bil. Det innebär att Jens får sitta framme vid ratten och köra, ja, bilen är förstås inte igång. Han älskar att sitta där framme och köra, trycka på knappar och dra i spakar.

Själv har jag haft en toppendag. Var som sagt in till svärmor och fikade. Efter det kom älsklingen och hämtade mig och vi stack ut på stan och käkade lunch.
Det blev asiatiskt, gott som katten men ojoj, vad törstig jag blir av sån mat. :)

Nu kom grabbarna in... Då är lugnet över för den här gången då... ;)

Jo, jag måste ju berätta vad som hände imorse när jag gick med Jens till dagis.
Allt gick finfint fram till vi kom till staketet som går runt dagiset, där de där berömda grindarna finns, ni vet? De jag var oroig för att inte hitta.
Hur som helst, jag känner att det är någon som går bakom mig och plötsligt rycker någon tag i min arm och börjar dra mig bakåt. Hon säger inte något utan bara drar och försöker få in mig på en annan väg. Jag säger att jag ska gå vidare varpå hon släpper min arm. Men hon fortsätter gå efter mig. När jag går förbi den första grinden tar hon tag i mig igen och ropar: Wait wait!
Jag börjar vid det laget bli ganska så irriterad minst sagt och vänder mig om och drar åt mig armen och säger att jag ska in i nästa grind. Hon låter väldigt tveksam men släpper mig iaf.
Jag och Jens traskar vidare och allt går jättebra.

Jag har råkat ut för sånt där tidigare. Folk bara kommer fram och tar tag i mig och drar, som att de vet vart jag ska? Hmmm?
De vill väl hjälpa till men det är absolut fel sätt att hjälpa till på... :( För det första är det obehagligt när någon kommer fram och bara tar tag i en och drar. För det andra finns risken att jag kommer ur kurs. som ni förstår följer ju jag kanter, staket och har andra kännetecken för att hitta dit jag ska. Om jag kommer ifrån de så kan det vara svårt att sedan hitta tillbaka.
Jag förstår ärligt talat inte hur folk tänker när de gör så? det bästa vore, om man nu ser en blind förvirrad person traska omkring till på köpet med ett stackars värnlöst barn vid handen som är i denna blindes våld, att fråga: Vill du ha hjälp????
Eller ring Soc på en gång vet jag... Nejdå, förlåt nu blev jag lite upprörd bara, inget att hätsa upp sig för men lite smått irriterande är det faktiskt och jag tror ni förstår mig?

Jag kommer ihåg att en kompis till mig berättade, hon är förövrigt också blind, att hon var ute och gick på stan och plötsligt är det någon som tar tag i henne och bara drar henne över vägen.
Man ska ju hjälpa blinda över gatan, det vet ni väl??;)
Nu är det så att både hon och jag är runt 1.5 m lång och iaf jag väger strax under 40 kg så det går verkligen att ta tag i mig och dra iväg med mig, speciellt om jag är oförberädd.

Nej, nu ska jag sluta tjata om detta. :)
Dags för lite kaffe. :)
Ha en fortsatt underbar dag.
So long

Liv i luckan

Ja, här har det verkligen varit livat ikväll. Jens har varit sprudlande glad och busig. Jag kan riktigt se hans pigga lysande ögon framför mig. :)
Härligt!
Men nu när det var dags för sängen var det inte lika roligt längre. Först ville han inte ens äta vällingen. Men efter mycket om och men så slank den ner och nu sover han gott.
Dags för mig och Danne att hoppa ner i ett varmt bad och sedan blir det en film.
"Örnen har landat"
Vi är båda mycket intresserade av historia och speciellt då i Andra världskriget, så sånna här typer av filmer blir det rätt ofta här hemma...

Imorgon ska jag åka in och träffa svärmor, vi ska ta en fika och sedan blir det att gå ut och käka lunch. Det låter väl inte helt fel?
Precis vad jag behöver nu känner jag.

Kan föresten rekomendera en bok av Håkan Nesser, "Berättelse om herr Roos", den är väldigt bra.

Nej, nu lämnar jag datorn för ikväll!
Ha en fortsatt mysig kväll och en god natt!

Dags igen...

Just det, dags för fåret Shaun igen... Suck och stön.
Har lyckats undvika det några dagar nu men jag fick precis höra trudilutten så nu lär jag ha den på huvudet resten av dagen.

Det är strålande sol här idag. Undrar om vi ska ta en sväng ut nu eller efter att Jens sovit sin middagslur? Jag vet inte.
Jag har fått lite mer inflammationer nu men det är ingen fara än. Antar kortisonsprutornas efekt börjar avta.
Jag känner mig av banan som jag gjort några dagar nu. Inget är kul just för tillfället.

Tanken på min fest gör mig på gott humör iaf.
Det är ganska många som tackat ja till min 30-årsmiddag och det är jag superglad för. Ser fram emot den dagen, det gör jag verkligen.
Vi kan nog bli ett 30-tal tror jag. Hoppas på det iaf. Jesper, lillebror, kommer hem från Oslo också och det är ju underbart bara det!
Åååå nu tog fåret Shaun slut. Tjohooo  :)

Jag får ganska många frågor om min track och det är helt okej, jag tar absolut inte illa upp av frågor. Det tycker jag bara är roligt.
Men jag kanske ska förklara vad det är.
Jag har ju ett hål in i luftstrupen eftersom jag fick någon slags kramp i halsen för två år sedan, lite drygt. Jag fick ingen luft och blev medvetslös.
Som tur var så befann jag mig på intensiven just då så de kunde rädda mig och Jens som jag hade i magen. mitt lille frö.
I hålet går det in ett kort rör kan man väl säga och det är den som kallas tracken. Den sticker ut en bit och längst fram sitter det en så kallad talventil. Den fuktar plus att den tar emot så att jag kan prata. Hade jag inte haft något där så hade ju luften pyst ut och då hade det inte kommit ett pip ur mig... hihi
Det hade ju inte kommit någon luft upp till stämbanden om ni förstår vad jag menar?
Jaja, jag vet inte om jag förklarat på ett bra sätt. Det är bara att fråga om ni undrar något.
Det är på grund av tracken som jag får det jobbigt när jag blir förkyld. Det blir mycket slem osv. Jaja, nu ska jag lämna detta innan jag fördjupar mig i snuskiheter. ;)

Ha en fin dag!
So long

Tracken bytt

Japp då var tracken bytt för den här gången, sex veckor till nästa byte. Men fasiken, de veckorna går fort. När man har något sådär som återkommer med jämna mellanrum då märker man verkligen hur fort tiden går.
Håret är klippt också. Bara topparna... Tänkte ju för femtielfte gången under de senaste åren att jag skulle spara till lite längre hår, men som vanligt kommer man till en viss gräns och så ryker håret av... :)
Men nu får vi se då om jag kan komma lite längre än till axlarna? ;)

Höften är sådär, måste ha gjort något igår? Undrar bara vad? Tog jag i för mycket under träningen tro?
Den är bra och sedan liksom låser den sig, jaja, det lär väl gå över det med.
Jag lämnade gosrosen på dagis imorse, gick kanon, så nu ska jag sluta tjata om det. hihi Men det känns lika roligt varje gång. Det nya för dagen är att jag även hämtade honom. Det var jag lite nervös för. Det gäller ju att få med sig alla saker och helst själva jens också... Men han komm springade mot mig och ropade: Maaammaaa
Mitt hjärta smälte.
Sedan var han så duktig medan jag klädde på honom och så traskade vi hemåt.
Jaja, nu vet jag att det funkar iaf.
Skönt!

Dags att göra något annat.
Ha en fortsatt fin dag.
So long

Var är Jens?

Det var väldans vad fort eftermiddagen och kvällen gick.
Jens har varit på toppenhumör. Återigen har han upptäckt sina stämband och skriker som en galning, allvarligt talat, det låter som att vi gör något väldigt hemskt med honom. Efter att han illvrålat börjar han gapskratta istället.
Jaja, jag säger då det. Jag vill gärna ha min hörsel kvar, tack... ;)
Han har stojat och busat. Han har lekt ganska mycket själv och det är bra. han höll på att greja på sitt rum när jag diskade. Efter ett tag var jag tvungen att be Danne gå och kolla vad han gjorde. Efter en liten stund ropar Daniel på mig, han vill att jag ska komma och kolla på något. Först blir jag rädd, som vanligt... Hmm?
Jens hade plockat ut alla saker ur ett skåp och krypit in där. Lille gosrosen fick precis plats. :)

Imorgon är det besök på sjukhuset, dags att byta tracken. tror minsann det är sju vekcor sedan sist. Jaja, halsen har varit jättebra de senaste månaderna, inga förkyningar och annat elände.
Först ska jag gå med Jens till dagis. Om nu min höft rättar till sig över natten. Som det är nu haltar jag som en kråka. Hmm, vet inte alls vad jag gjort? Något på träningen kanske? Jag har ont iaf och det är svårt att gå. Jaja, så länge protesen sitter där den ska så är det väl bra. :)
Nej, dags att kravla i säng kanske? Är trött och ögonen är grusiga.
Sköt om er och godnatt!

Medmänniskor

Det har varit en helt okej dag. Stack iväg och tränade vid elva och var hemma igen vid halvtre. Träningen gick kanon men jag känner att inflammationer är på inseglande igen. Jaja, inte så mycket att göra åt det...
Träningen var rolig. Men hemresan inte lika skoj. Min chaufför blev stoppad av polisen... Han körde 65 där det var 50 och åkte på 2500 kr i böter. Han var så ledsen.
Jag ska väl inte ursäkta honom men de har det himla stressigt, de som kör färdtjänst. Resan mellan Halmstad och Getinge tar tjugo minuter, två mil är det och de har 14 minuter på sig. Inom den tiden ska de öppna grindar, ta betalt och ibland hjälpa passageraren till dörren.
Jag har hört så många klaga på tiden men Hallandstrafiken gör inte något. Nu var han så upprörd så han skulle ringa och säga att de verkligen måste ändra på detta. Hoppas det hjälper, men det har inte hjälpt förr så jag vet inte?

Jag har läst ut "Medmänniskor" av Stefan Einhorn och som alltid har han mycket vättiga och tänkvärda saker att säga.
När jag läste den så tänkte jag på er och det gjorde jag även nu när jag läste kommentarerna jag fått.
Ni är bra medmänniskor. Om ni bara viste hur mycket era fina ord betyder för mig. Hur stark och glad jag blir. Det är klart saker och ting är tunga ibland och att inte kunna se är verkligen opraktiskt men vad sjutton, när jag får läsa det ni skriver så struntar jag i det.
Tack!

Jag ska rekomendera en av mina favobloggar nu, jag tar det lite i taget så inte Danne får spel på mig. Det är ju han som får länka som sagt... hihi

Jag vill nominera
Tittis blogg
Hon skriver helt underbart. Berättar om sitt liv tillsammans med d och deras fina barn.
Hon har precis startat upp en ny blogg, den förra är lösenordsskyddad. Jag har följt henne länge och tänker på dem ofta fast jag aldrig träffat dem. Hennes dotter finns i mitt hjärta, dels för att hon verkar vara en helt underbar liten tjej men också för att hon drabbats av samma sjukdom som jag fick när jag var sex år, Barnreumatism.
Hon är mycket yngre än vad jag var. En fantastiskt duktig tjej och en lika suverän mamma. Som jag alltid sagt, så tror jag att det är tusen gånger värre att vara förälder än det sjuka barnet. Titti och D verkar tackla sjukdomen på det bästa sättet iaf.
Gå in och läs själva. Hon har fina bilder med som hon beskriver så fint för mig. *glad*

Nu ska jag busa med min gosros.
Ha det bra idag.
So long

En mysig söndagkväll

När vi kom till flygstaden för att kika på en mobil till mig så var det förstås stängt. :( Men det blev en trevlig kväll ändå...
Vi for hem till Daniels mamma för att hämta upp henne plus mostern och sedan bar det av hem till mina föräldrar. Vi fick god mat och några mysiga timmar. det piggade upp mig en hel del. Har känt mig av banan de senaste dagarna.
Jag fick låna pappas gamla mobil också. :) Den verkar funka bra så jag klarar mig nog med den om bara batteriet håller, den är rätt gammal.
Det var ju det absolut billigaste alternativet också. hihi Kanske var någon mening med att affären var stängd? ;)
Nu har Daniel visat mig hur den funkar och hur jag ska skicka sms. Det ser ju alltid ut på olika vis på olika telefoner. jag får räkna knapptryckningar och så.
Det funkar ju fint. De som jag brukar messa är van vid att sms:n ser lite märkliga ut.
Jag skickade mycket sms till Daniel när vi träffades och han skrattade alltid så mycket åt att jag skrev pupp istället för puss.
Jaja, så kan det gå.
Men Daniel får alltid läsa sms:n för mig, det är därför det hade varit sååå himla roligt med det där talprogrammet till mobilen. :)

Så kvällen har varit fin och ännu gladare blev jag när jag kom hem och såg att
Malin
Nominerat mig i sin blogg.
Superglad och väldigt stolt öber det blev jag såklart.
Tack Malin! :)

Jag ska nominera mina favobloggar men det blir inte förrän imorgon. jag behöver alltid min käre makes hjälp när jag ska länka för det går bara inte för mig med talprogrammet. Jag fattar verkligen inte varför men så är det ibland med internet och olika funktioner.
Det går inte helt enkelt, eller så är det bara som så att jag inte har fattat hur man gör?? Hmm? :(
Sköt om er och godnatt!

God morgon söndag!

Barnprogram är på i bakgrunden här. Jag vet inte men igår hade jag fåret Shaun i huvdet hela eftermiddagen. Alltså, den melodin går mig verkligen på nerverna. Haha
Natten har väl varit bra. att man själv inte går och lägger sig i tid kan ju ingen annan än man själv hjälpa så jag ska inte gnälla ett endaste lite ord.

Dags för frukost.
Men först vill jag tacka Britt Inger för din helt underbara kommentar. Den värmde verkligen! Eftersom jag inte såg någon bloggadress till dig så takcar jag här istället. :)
Tack och kram till dig.

Här kommer en liten bild på gosrosen, Jens vill sitta som pappa.





Nu får ni ha en fin söndag allihop!
So long


Lördag, igen...

Jens har precis somnat, dags för hans dagliga lur. Lugnt och skönt är det nu alltså. Funderar skarpt på att sova lite själv men jag har en del att fixa och det är bäst att passa på när lille vännen sover. :)

Jag mår inte illa, är bara jättetrött.
Har precis läst ut en bok som jag tidigare gett upp. Men den var faktiskt bra ändå, lite seg imellanåt bara.
Nu är det dags att börja på "Medmänniskor" av Stefan Einhorn.
Han har mycket vättigt att säga tycker jag. Jag brukar alltid få mig en liten tankeställare när jag läser hans böcker eller hör honom tala.
Spännande!

Inget speciellt står på programet idag, det är skönt.
Imorgon blir det däremot lite mer. Jag måste försöka få tag på en mobil. Min har nämligen gått sönder. :( Jag har tänkt köpa den absolut billigaste jag kan hitta eftersom jag antagligen kommer köpa en annan senare under året. Det är så att det finns ett program till mobiltelefonerna nu som pratar. Med det skulle jag alltså kunna skicka och läsa sms själv till exempel. Landstinget här i Halland ska besluta under hösten om det ska bli ett hjälpmedel, som det är nu får man köpa det själv och det är dyrt.
Hur som helst, om det blir ett hjälpmedel så behöver jag köpa en lite mer avancerad telefon som fixar programet.
Men det är inte aktuellt nu utan nu vill jag ha en enkel billig sak... :)
Okej, det var mycket om detta.

Imorgonkväll blir det middag hos mina föräldrar. Daniels mamma och moster ska också med dit.
Nej, jag skulle ju rycka tag i lite saker nu ju. :)
Ha en fortsatt skön lördag!
So long

Ojoj, vad trött jag var

Nu har jag precis vaknat...
Efter att Jens hämtats på dagis gick vi en liten promenad. Jens såg massor med spännande saker under promenadens gång, som vanligt. :)
Han fick lite mellanmål när vi kom hem och sedan frågade jag honom förhoppningsfullt om han ville sätta sig med mamma i soffan och kolla lite på barnprogram.
Jodå, det ville han. Vi satte oss, jag med gosrosen i famnen och sedan somnade iaf jag. :)
Jens satt där ett tag med snuttis och tuttis. Sedan gick han en runda och kollade pappa när han lagade mat, vilket Daniel fortfarande håller på med. Jag hade vid det laget lagt mig ner i soffan och sov gott vidare. Hmm?
Sedan kom Jens tillbaka och la sig bredvid mig en stund. Gos gos :)
Nu är jag uppe och hoppar... Not
Upe är jag iaf.
Snart dags att äta.
Det blev ingen träning idag eftersom min ledsagare ringde återbud.

Jag har föresten försökt att ordna lite med det här med träningen. Att jag på något sätt skulle kunna få åka sjukresor dit eftersom jag tränar på läkares och sjukgymnasters uppmaning. Men efter ett antal telefonsamtal så har jag bara negativa besked. Jag får fortsätta åka färdtjänst. :(
Usch vad trött jag var efter dem samtalen. Det är inte roligt att hålla på så där. Jag känner mig som en himla utsugare som vill luras och komma undan. Men det är en stor kostnad för mig det där och det iririterar mig eftersom jag inte har några alternativ.
Jaja, nog om detta.
Önskar er en underbar fredagkväll!
So long

Lite småkul så här på torsdagkvällen :)

Här kommer en lite småkul sak jag fick från kära Anne.
Vet inte om hon tycker jag ska börja tänka i de här banorna, nu när jag närmar mig 30... Hmm?
Lite roligt är det iaf, eller så är det bara jag som är trött nu igen... ;)


 70 talet: Längre hår
 Nu: Längtar efter hår. 


 70 talet: Ville ha en BMW
 Nu: Vill ha ett hyggligt BMI 


 70 talet: Slog runt i en hippiekula
 Nu: Behöver en ny höftkula 


 70 talet: Rolling Stones
 Nu: Njurstenar 


 70 talet: Blev kallad till rektorsexpeditionen
 Nu: Ringer till rektorsexpeditionen 


 70 talet: Klarade körkortstestet
 Nu: Klarar syntestet 


 70 talet: Rökte gräs
 Nu: Rensar ogräs 


 70 talet: Krossa systemet!
 Nu: Uppgraderar datasystemet 


 70 talet: Hårdrock
 Nu: Hård mage 


 70 talet: Fri sex
 Nu: Sexfritt 


 70 talet: Trimmade bilen
 Nu: Får allt fler bilringar 


 70 talet: Surt godis
 Nu: Sura uppstötningar 


 70 talet: Sjöng protestvisor
 Nu: Behöver tandproteser 


 70 talet: Vaken till 5
 Nu: Vaknar 4 


 70 talet: Hår på bröstet
 Nu: Hår i näsborrarna 


 70 talet: Hängde på disco
 Nu: Det mesta på kroppen hänger 


 70 talet: Kollade "Den sista färden"
 Nu: Ringer efter färdtjänst 


 70 talet: Rockband
 Nu: Bråckband 


 70 talet: Solade naken
 Nu: Ligger påklädd under parasollen 


 70 talet: Brände flaggor
 Nu: Bränner CD skivor 


 70 talet: Ute och röjde
 Nu: Hemmorojder 


 70 talet: Rödstrumpor
 Nu: Stödstrumpor 


 70 talet: Ville resa till alla jordens kontinenter
 Nu: Vill ha hjälpmedel mot inkontinensen 


 70 talet: Fick recept på p-piller
 Nu: Får recept på sömntabletter  


En härlig höstdag

Dagen har gått fort. Jag lämnade Jens på dagis idag också. hihi
Det gick precis som i tisdags, kanonbra, det är roligt. Hela personalstyrkan samlades i tamburen när jag kom med jens, nyfikna på hur jag skulle klara att ta av min son skorna och jackan? Haha
Nädå, jag är lite elak nu bara. :)
Vi mötte ganska många människor på vägen dit och jag inbillar mig alltid att folk stirrar och det hade inte förvånat mig ett smack om de gjorde det heller. Men nu tar jag inte åt mig så mycket längre.
Jag ska berätta om den absolut värsta gången jag råkade ut för något sådant, att någon stirrar och jag verkligen känner det

Jag hade precis förlorat synen, var runt tolv år. Jag gick hem från vår restaurang och den vägen var inget problem för mig. Jag följde kanter och i och med att jag precis sett så hade jag mycket bilder kvar i huvudet hur det såg ut runt omkring där vi bodde.
Hur som helst, jag kom ner på gatan som vi bodde på. Plötsligt dyker det upp en bil bakom mig, jag går på trottoaren så det är inget problem för bilen att köra förbi mig men det gör den inte. Den stannar till och sedan kryper den efter mig. Hela vägen. Jag stannar till och då stannar bilen...
Jag fortsätter gå och då rullar den sakta efter.
Det var ju en av grannarna såklart, någon som ville kolla in hur sjutton det här skulle gå...
Smarthuvudet i bilen kunde ju stuckit ut huvudet och frågat: Ulrika, behöver du hjälp?
Inte för att jag gett minsta singnal till något sådant, vägen var absolut inget problem men det hade ju varit bättre, detta blev jag ju bara supernervös av.
Jag blev skakig och sååå ledsen. kände mig helt utstirrad och kränkt rent ut sagt.
När jag kom fram till vårt hus bröt jag ihop och bilen gasade på och körde vidare.
Ja usch, det var hemskt och jag kommer fortfarande ihåg hur jag kände mig. Tycker synd om den lilla tjejen som gick där, ville klara så mycket men mötte så mycket ifrågasättande. Det får man räkna med när man har ett funktionshinder, så mycket har jag lärt mig under de här åren som blind.

Över till något annat. vi har storhandlat idag... Tjohoo
Vi har också fikat med Dannes mmamma och moster. Moster är på besö i Halmstad igen.
Jag har hämtat ut en ny Daysy-spelare som inte ska åka i golvet en enda gång. Jag lovar! ;)
Nixpix, nu får jag ta hand om en lite smågnällig kille.
Ha en fortsatt bra dag!
So long


En uppmaning

Detta har jag hämtat från
Annica

Sänd detta ljuset vidare till alla du känner.....
Även om Du skickar det till bara en person så håller Du lågan brinnande.
Detta gör vi till minne av alla de människor som drabbats av cancer.
Ett ljus förlorar inget genom att tända ett annat ljus.
Låt detta ljus brinna!


Daniels morbror Lasse dog i Canser 2006. Han fick diagnosen i maj och var borta i november. Han bara åts upp och saknaden efter honom finns alltid där.

Cancern slår till mot alla.
Gammal som ung.
Den drabbar inte bara den som blir sjuk.
Utan även dennes familj och vänner.
Arbetskamrater och grannar.
Vi känner nog alla någon som drabbats av cancer.
Så snälla alla ni som läser detta.
För detta meddelande vidare.
Och skänk gärna en slant till cancerfonden så de kan få förverkliga sin vision:
Att bota cancer.


PG 901986-0


TACK!


Onsdag

Värmen kom på igår, nu känns det mycket bättre. :) Det är jobbigt att gå omkring och frysa hela tiden.
Man kan ju i och för sig klä på sig lite mer, men å andra sidan, man ska kunna röra sig också... :)
Vi har inget planerat för dagen.
Jens är på strålande humör, gosrosen min. Han fick en fin grön traktor av mormor igår och den älskar han. På dagis har de en grön traktor som man kan sitta på och åka omkring med. Den här som han fick igår är betydligt mindre om man säger så, men han försöker sätta sig på den ändå. haha

Vi var ju på Ullared igår. Den första kvarten gick bra men när man inte kommit längre än innanför dörrarna på den kvarten så blir jag helt enkelt på dåligt humör... Det kan inte hjälpas, det bara är så. Visst, det är roligt att handla kläder till Jens och vi fick faktiskt tag på mycket men jag får panik. Det var rätt lungt med folk men de som var där, de knuffas ändå, det är som att det liksom hör till på något sätt. :(
Jag som hatar att storhandla, Ullared är ju tio resor värre! Haha, jaja, jag åkte dit av egen fri vilja så jag ska inte klaga.
När vi var klara inne i själva stora affären så skulle mamma och Daniel in i några andra affärer också, hjälp!! Jag höll på att krypa ur skinnet.
Innan jag åkte dit tänkte jag att, det här och det där ska jag kolla efter men när jag liksom är där så bara tappar jag orken. I vanliga fall är det roligt att gå in i skoaffärer men nej, igår fixade jag inte ens att kolla efter skor...

Anledningen till att jag tycker det är så plågsamt är nog att jag inte ser, det tro jag faktiskt. jag bara går och går och går och står... Blää
Okej, nu var den här klagovisan över. :)

Önskar er en bra onsdag!
So long

Nu är det gjort! Tjohoooo

Jag har gjort det! :)
Jag lämnade Jens på dagis idag, själv!
Det gick så bra så jag undrar ju vad jag gruvat mig för, men egentligen vet jag vad det är och det är inte konstigt att jag oroar mig heller. Men visst är det underbart, när man är blind, då är att lämna sin son på dagis en såå stor seger. Haha
Det ni... Fast det kommer nog inte kännas så när jag gjort det tio gånger eller något. :)

Jens var så otålig att komma iväg och jag ville ha gott om tid så jag tog på honom kläderna lite tidigare än vad Danne brukar göra. Sedan när vi skulle gå var det någon som precis satte igång att klippa häckarna med någon mackapär och den brummar... Sånna ljud stör mig när jag är ute och går själv men det var ingen fara. Jens blev lite rädd för den men han gick så snällt och höll mig i handen. Gud, vad jag kände mig stolt... :)
Det som jag gruvat mig mest för är att hitta en grinddörr, det finns två stycken längs ett väldigt långt staket och allt känns ju lika dant överallt. Så just att hitta det där hantaget någonstans var det som jag som sagt oroade mig mest för. Men när jag visste att jag var nära så saktade jag in och då hör jag hur min lille gosros rycker i det berömda hantaget. :)
Sedan var det bara att traska vidare.
Personalen lät lite förvånad när jag kom med honom: Nej men kommer du själv med Jens idag?
Fast jag egentligen ville hoppa omkring och skutta på alla fyra av glädje för att vi kommit fram så sa jag med ett lite lagom likgiltigt tonfall: Javisst, idag kommer vi två.
-Är det första gången frågar hon.
-Mmm
Hahhahahahahaha

Just det, sedan sa jag hejdå till min lille vän som inte riktigt ville skiljas idag. Han grät inte men ville gosa.
allt gick bra och det känns förstås kanon.

Det jag upptäckte när jag kom ut genom dörren på dagis var att, ajaj vad kallt det blåser vid halsen och långt ner. Känner efter och då är blixtlåset på tröjan halvt neddraget. Jag har jacka men den är öppen. Jens är väldigt fascinerad av just blixtlås och knappar. Drar ner och drar upp och när jag tänkte efter då, när jag gick hem, var att han höll ju på med min kedja när jag satte på honom skorna. men sedan glömde jag bort det.
Jaja, jag hade bh och träffade inte sååå många människor...
Eftersom jag är glad idag så bjuder jag på det.

Vi har varit i Ullared idag men det orkar jag bara inte skriva om, det räcker liksom att bara vara där. Räcker för minst ett år framåt.
Ha nu en skön kväll.
So long

Maaammaaa

Jag vaknade med bomull i huvudet idag. Telefonen ringde kvart i nio och då sov vi alla tre. :)
Kvällen var rolig igår och maten god.
Oj vad Lovisa och Tobbe busade med Jens. haha Roligt var det verkligen.

Idag har jag tränat. Lite av bomullen försvann under träningen tack och lov. :)
Var hemma vid halvfyra och då tog vi en promenad. Jag gick ensam till dagiset för jag skulle kolla av vägen dit för imorgon dååå är det premiär för mig. Då ska jag lämna min son på dagis själv för första gången. Egentligen tänkte jag inte skriva om det innan det var gjort men jag kan ju inte hålla mig som vanligt. ;)
Hur som helst, det gick bra och när jag nästan var framme vid dagiset hör jag en lite röst långt långt borta: Maaammaaa maaammaaa maaammaa
Jag hojtade tillbaka och gick runt med världens största leende.
Min gosunge, han tycker om mig, trots mina brister.

Ni får gärna hålla tummarna för mig imorgon. :)
Nu ska jag ta en kopp kaffe, surprise surprise, och läsa slut på "Törnfåglarna".
Ha en fortsatt bra måndag.
So long


Fryser

Det är kallt, jag fryser som katten. Nu vill jag sätta på värmen men det är kanske lite tidigt?
Söndag är det och det har inte hänt mycket. Jens ville inte sova middag men efter mycket om och men så gick det till slut och han sov väl två timmar.
Nu är han pigg och glad.

Tanken var att vi skulle hem till mina föräldrar ikväll och äta middag. När jag ringde för att kolla läget så var det väl inte så bra. Mamma ville inte att vi skulle komma så nu ska pappa, syster plus sambo komma hit istället.
Okej?
Pappa ska fortfarande laga maten... :)
Jag står för kaffet... ;)
Pappa bjuder på anka idag tror jag.
Det ska bli gott.
Nej, det finns inget kul att rapportera.
Så jag får återgå till min gosros och möjligtvis en kopp kaffe. "Törnfåglarna" går framåt och nu har Maggie fött Ralfs barn.
Så ligger det till med det.
Ha nu en mysig söndagkväll!
So long

Lugna lördagar

Japp, det är vad vi brukar ha här hemma, lugna lördagar.
Jag har inte mått så illa idag! Tjohoooo
Jag har faktiskt ingen aning om varför det är så men skönt är det och då ska inte jag vara besvärlig och tvunget ha en förklaring på det... :)
Nu de senaste månaderna har juillamåendet varit rätt jobbigt men jag vet att jag haft perioder tidigare då jag knappt känt något. Det är ju konstigt och jag vet inte vad det kan bero på. Trött är jag iaf men det gör inte så mycket.
Lederna är sådär.
Efter den här intressanta hälsorapporten så övergår vi till något annat.

Hmmm Vadå?
Kommer helt plötsligt inte på så mycket att skriva. :)
Vi har varit ute en sväng. Det är riktigt höstklart ute och solen skiner ibland.
Så vädret är det inget fel på.
Jens är lite småseg. Han gick precis och la sig i soffan med snutten och tutten. Men nu är han på benen igen hör jag. En liten mikro-vila behöver alla. ;)
"Törnfåglarna" går framåt. maggie har blivit stor och Ralf har flytt fältet.

Imorgon blir det middag hemma hos mina föräldrar och då kommer även syster plus sambo, roligt roligt! 
Dags för lite kaffe.
Ha en fortsatt bra lördag.
So long

Filmen var ju bra...

Jag och Daniel skulle se film. Jag, min vana trogen somnade, fast den här gången bara efter en halvtimme. Brukar annars spara mig till den sista kvarten eller så. :)
Det var ingen bra film, inte om man är blind iaf, vilket jag ju är. Haha
Jaja, sattsar på en annan någon annan dag.

Kvällen har varit lugn. Jens somnade vid åtta ungefär. Tröttis var han då. Han har vaknat två gånger nu under kvällen, vi tycker han låter lite snorig. Han har fått alvidon nu iaf.
Det är väl dags för mig att fortsätta sova, i sängen den här gången. :)
Ska bara ta den där förbenade cellgifts-skiten. Jaja, förhoppningsvis mår jag inte illa imorgon, man kan ju alltid hoppas, undrens tid är kanske inte förbi? :)
nej, nu ska jag sluta svammla.
Godnatt på er!

Nu sitter jag här

Nu har jag äntligen satt mig ner vid datorn, premiär för idag. :)
På förmiddagen stack jag iväg och tränade och var väl hemma vid halvtre.
Fixat litehär hemma har jag gjort sedan dess, bland annat bäddat rent i sängarna. Finns det något skönare än att krypa ner i rena sköna lakan? Kanske finns det något men jag kommer inte på det nu... ;)

Jens är ett litet yrväder som vanligt. Han har varit på dagis och sedan han kom därifrån så har han varit på gott humör. Har inte hört något om att han varit gnällig på dagis heller. Kanske börjar släppa nu, det här med tänderna?
Hoppas på det, lille gosungen ska inte ha ont.

Nu känns det lungt och skönt. Ska sätta på en kopp kaffe och läsa lite ur "Törnfåglarna". Nu börjar kärleken spira lite där. Så härligt!
Nu är inbjudningskorten till min 30-årsfest iväg också. Får vi se hur många som kan och vill komma. Det är nästan så jag längtar lite nu. :)
En kopp kaffe och en styck bok var det ja! :)
Hoppas ni har en mysig fredag!
So long

Hörntänder

Jens har det inte roligt med tänderna just nu. När de tidigare tänderna kom var det inte så besvärligt för honom. Men nu är det alla fyra hörntänderna på en gång. Han har med andra ord varit på dåligt humör hela dagen. Klart hans soliga sida har lysst igenom ibland men bara kortare stunder.
Tycker så synd om honom, min lille vän.
Han har inte velat sova heller. Vid halvtre somnade han äntligen i min famn.
Jag somnade också. Men nu är vi vakna och på g igen, tror jag iaf. Han gnäller och jag har ont i huvudet. Så det känns som att jag är vaken iaf. ;)

Lederna lite sämre idag. Ni märker en sak, eller hur? När jag inte har ont då säger jag inte ett smack men så fort jag får ont då kommer jag och talar om det.
Det är ingen fara, bara lite ont i en hand.
Kan vara något tillfälligt.
Ska till Spenshult i början av oktober och då ska Mabthera få sin dom, ja även jag kanske... Haha

Jag ringde pappa imorse för att höra hur han mår. Han var lite mörbultad sa han men annars var det helt okej. Han stod och stekte sina 700 pannkakor.

Nu får jag gosa med min store lille kille.
Fick föresten ett ryck här om morgonen och bestälde hem "Törnfåglarna" så nu har jag satt igång med den. Det är nog tredje gången jag läser den tror jag.
Men vissa böcker gör jag så med.
Ha nu en skön kväll.
So long

Ett varmt bad, tack!

Riktigt ruskväder har vi haft hela långa dagen och det fortsätter på samma sätt. Hösten är verkligen här, fast i och för sig, det har den ju varit en månad nu...

Vi har varit en sväng in till stan. Uträttat några ärenden och hälsat på mina föräldrar.
Mamma berättade att när hon hade stått i disken idag på restaurangen så hade hon plötsligt hört en riktig smäll. Hon vänder sig om och där ligger pappa.
Han blev inte allvarligt skadad men fick en ordentlig smäll på armbågen och höften.
Min lilla pappa. Jag blev så upprörd när hon berättade det, för det är sånt här jag är så rädd för, så jag gjorde någon konstig min så Jens började gråta. :(
Pappa halkade på något som hade droppat på golvet.
Tur att han inte ramlade och slog huvudet i någon bänk.

Nu ligger gosungen och sover. Han har nog rätt ont av sina tänder som är på väg.
Han biter i allt och är gnällig.
Hoppas ni har en fin vkväll.
Själv ska jag nog hoppa ner i ett supervarmt bad. :)
Säger godnatt.

Utmanad

Jag har blivit utmanad av underbara
Annica

Här kommer den! :)


Fem saker i min frys:

Korv
Miniköttbullar
Billys pizza
Torsk
Pommes

Fem saker i min garderob:
Byxor
Tröjor
Klämmingar
Myskläder
Träningsväska

Fem saker i min bil:
Bilbarnstol
CD-skicor
GPS
Pennor
Mynt
 
Fem saker i min handväska:
Plånbok
Halstabletter
Pappersnäsdukar
Talväntil
Vattenflaska

Jag i min tur utmanar de som känner för det!


en riktigt bra kväll!

Nu är vi hemma igen och jag är sååå mätt. :)
Det var jätteroligt och pappa verkade uppskatta restaurang-besöket mycket. Både han och mamma var rätt trötta eftersom de aldrig haft så mycket lunch någon gång på det stället de jobbar på nu. Pappa brukar börja klockan fem på morgonen så jag tycker han fick lov att vara lite trött. Glada var de båda två iaf.
Det var god mat också. Vi hämtade Jens halvnio och han hade haft det bra hos syster och Tobbe. De har två supersöta kattungar där hemma också. :) De är poppulära, Jens älskar katter nämligen.

Ja lite småseg är jag väl. Dags att hoppa i säng?
Ska väl in till stan imorgon på eftermiddagen. Hoppas även att inbjudningskorten kommer imorgon så jag kan skicka iväg dem.

Vet ni vart vi ska på tisdag då?
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag tänker på det... Lovade mig själv, sist vi var där, att aldrig någonsin åka dit igen... Men nu planerar vi alltså för en tripp till...
Ullared. Hua
Ja den här gången har vi sett till att vi iaf inte prickar in det förbaskade höstlovet. ;) Vilket, som ni förstår, vad precis vad vi lyckades med förra gången.
Inget jag rekomenderar. Jag var helt darrig och gråtfärdig när vi stod i kön på väg ut. 
Blää Dyrt blev det också. ;)

Här kommer en bild på Jens från imorse.
Godnatt på er.

Grattis min älskade pappa!

Nu är jag hemma. Jag har varit och tränat, skönt att komma igång efter två veckors ofrivilligt uppehåll.
Jens är också hemma från dagis nu. han sitter och kollar på barnprogram. Lille vännen var inte alls glad när han kom hem, hade nog velat stanna kvar och busa ett tag till. Men nu sitter han lugnt och fint med snutte och tutte. :)
Daniel har pratat med de på dagis så från och med nästa vecka ska han vara där tre dagar i vekcan, 09.00-14.00. Det tror jag kan bli bra.

Jens barnvakt för kvällen har blivit sjuk men det har ordnat sig.
Jens ska vara hemma hos syster och hennes sambo. Det blir ingen lång kväll men det ska bli underbart att få komma ut och äta med pappa och mamma.
Jag är redan nu svinhungrig. :)

Min älskade pappa fyller år idag. grattis pappa, jag älskar dig så mycket!
Jag har ju berättat en hel del om honom tidigare, att vi har ett mycket starkt band och att det är han som alltid funnits hos
mig när det varit jobbigt.

Nu ska jag fixa till lite här innan det är dags att åka. Jag pajade precis kannan till kaffebryggen så det blir att köpa en ny sådan. De där kannorna är för klena, tål ju ingenting... :)
Ha en bra dag och kväll.
So long


Såå trött

Först, det var inget allvarligt med Daniel. De tror att han har en inflammation i bröstkorgen, brosket, eller något? Han ska iaf testa att smörja med sån där Woltaren-kräm.
Vi får hoppas det blir bättre av det. Älsklingen min.

Jens sov en och en halv timme idag, lite mer normalt. Nu sover han för natten och även om det var himla gulligt, så hoppas jag slippa en till sån där en-timmes-monolog i natt. :)
Jag har varit jättetrött hela dagen och jag tycker det är konstigt för så dåligt har jag inte sovit. Men så är det ibland. Jag har nästan somnat så fort jag satt mig ner. Hmm?

Imorgon är det pappas födelsedag! :)
På förmiddagen ska jag iväg och träna, det var två veckor sedan nu. Jag längtar efter det så mycket och förhoppningsvis får det lite fart på mig.
På kvällen blir det restaurang-besök! Tjohooo  Jag älskar att gå ut och äta, det är bland det absolut bästa jag vet.
Jens ska vara hos Anna som har tagit så väl hand om honom förut. Han får det nog roligare hos henne än att sitta på krogen, framför allt blir det lugnare för oss. ;)

Jens har fått två tänder till, det upptäckte jag idag. Kanske inte så konstigt att han varit gnällig och irritabel den senaste tiden...

Nu är det snart dags för film-time igen. fram med poppcorn och lite annat gott.
Ha en fortsatt bra kväll och sov gott i natt!

Gnäll, gnäll och åter gnäll

Morgonen och förmiddagen har gått i gnällets tecken.
Jens har varit på dåligt humör kan man väl lungt säga.
Han somnade ju bra igårkväll trots sin superlur på dagen. Men vid ettiden på natten vaknade den lille gosrosen och då höll han verkligen låda. Tänk om vi hade spelat in det, han pratade på som bara den, jag har aldrig hört honom tjabba så mycket. :) Det var så ofantligt gulligt så hade jag varit en snögubbe så hade det inte varit mycket kvar av mig nu... :)

Det tog sin lilla tid innan han somnade om. Han vaknade vid halvåtta i morse men vi lyckades ligga och dra oss en liten stund till. Men sedan har det varit gnäll som sagt.

Nu ligger han och sover och idag ska han inte få sova så länge som han gjorde igår.
Det har mamma bestämt! :)
Daniel har precis åkt in till sjukhuset för att förhoppningsvis få svar på varför han har ont i bröstet.
Det är inte vid hjärt-trackten men han har haft konstant ont nu en längre tid. Hoppas de kan ge svar på vad det är för något.
Stackars min älskling! :(

Föresten, igårkväll stängde jag av datorn rätt tidigt men inte blev det sängen för det, en film åkte på istället. ;)
Det var ganska länge sedan vi kollade film, mysigt, borde göras oftare, tex ikväll. :)
Nu ska jag läsa lite och njuta av lugnet.
Ha det fint idag!
So long

Gott och så...

vi kom iväg vid fyra som vi hade bestämt. Först blev det besök hos Jens farmor och där for han runt som en litet yrväder. Danne höll mest på att fixa med grejer som inte fungerade, tex  brandvarnanre osv. Sista kvarten fikade vi.
Sedan bar det av hem till mamma och pappa där vi fick en supergod middag,tyvärr vet Jens inget om det eftersom han totalvägrade att äta, den lille parveln. :(
han for även där omkring som en vilde och det är ju okej men lite småjobbigt också.
Han har varit smågnällig under hela eftermiddagen, han kanske sov för mycket i eftermiddags... :)

Imorgon är det ny vecka och den ser väl rätt trevlig ut. Min älskade pappa fyller år på tisdag så då blir det restaurang-besök. Han ska ju slippa laga mat någon dag.. ;)
Nu dags att göra något annat.
godnatt på er!

Nästan tre timmar

Nu har Jens sovit i nästan tre timmar, men nu hör jag honom.det var bra för nu får han banne mig inte sova mer. :)
Vi ska strax åka in till stan och hälsa på svärmor och sedan blir det som sagt besök hemma hos mamma och pappa.
Det ska bli skönt att komma hemifrån lite.
Nu får jag gå och ta upp min gosunge. :)
Hoppas ni har en bra dag!
So long

Sovmorgon

Jag gav upp boken igår, orkade helt enkelt inte fortsätta med den. Började på en ny istället. :)
Jag behövde inte ha oroat mig för att jag inte skulle kunna sova i natt med tanke på min "lilla" lur igår. Jag har sovit jättebra och Jens vaknade inte förrän halvnio så länge blev det ju också.
Inte alls dumt. :)

Idag mår jag hur bra som helst. Pigg, glad, så gott som smärtfri och inte illamående. Ja, det här med illamåendet är ju lite jobbigt men det håller ju bara i sig typ sex timmar på lördagen. När jag var hos doktorn i torsdags tyckte hon att vi kanske skulle kunna öka på dosen med cellgiften, för jag har ju så låg dos.
-Nejnej, jag mår tillräckligt illa redan så det är inget alternativ sa jag.
Dessutom har jag haft just den medicinen i betydligt högre dos och då var jag tvungen att ta en annan tablett för att över huvud taget kunna stiga upp. Men mina leder mådde inte bättre för det.
Jaja, nog om detta.
Vi får se vad som händer.

I eftermiddag ska vi hem till Daniels mamma och fika lite och sedan blir det god middag hos mina föräldrar.
Nu ska jag gå in i badrummet. Mina grabbar badar... jag ska se om jag kan bidra på något sätt.
Det låter som jag får simma fram till badkaret. ;)
Ha en bra söndag.
So long

En liten lur...

Jodå, illamåendet släppte efter min lilla lur på två och en halv timme. ;)
Först satt jag vid köksbordet med fötterna på stolen bredvid och läste lite och vips så sov jag väldigt gott. Vaknade till av att jag hade lite ont i ryggen så jag ragglade ut i vardagsrummet och la mig på soffan istället.
Vid tretiden kom mammas gosunge upp, pigg och kry.
-Maaammaa sa han och kom fram och petade på mig.
-Hej lilla vän, mamma vilar lite sa jag, eller sa och sa, mumlade är nog mer åt det samma hållet...
Sedan stojade han omkring men kom med gämna mellanrum fram till sin halvdöda morsa och petade på henne lite. Hans käre far har lärt honom att kittlas under fötterna. Detta praktiserade han på mig men då blev jag lite småsur och sa något om att han skulle leka med bilen istället...
Hmm, vilken toppenmamma jag varit idag, eller vad säger ni? :)
Tur han har en pappa som engagerar sig lite mer. haha

Jag var trött, det kan man väl lugnt säga. Den här veckan har tagit på mig tror jag.
Jag bara hoppas jag kan sova i natt också, men det ska nog gå.
Nu ska jag försöka läsa ut boken jag håller på med. Det känns som jag fortfarande inte kommit in i den och då är jag ändå på sid 214... Borde kanske slutat för länge sedan men nu har jag ju kommit så långt i boken, känns dumt att sluta då.
Jag är knäpp.
Hoppas ni har en skön kväll.
So long och godnatt om vi inte hörs mer idag.

En lugn lördag

Lördagarna har en tendens till att vara lugna här hemma. I och för sig rätt skönt eftersom det är min illamående-dag.
Jens ligger och sover och det har han väl gjort i lite drygt en timme nu, om jag känner honom rätt så kan det nog bli en timme till på kudden.

Funderar på att sätta på lite kaffe men det får vänta lite till.
Ska jag också ta mig en liten lur kanske? Vore himla skönt. :)
Ha en skön lördag!
So long


Solskenet

Jens, det lilla solskenet, har inte strålat mycket under eftermiddagen och kvällen.
Allt har varit jobbigt och eländigt sedan han kom hem. :( Jag tror han var supertrött, den lille gosrosen. han stojar väl som katten på dagis.

Jag själv är riktigt trött nu. tänkte faktiskt hoppa i säng. Det brukar jag ju skriva att jag ska men jag gör faktiskt inte alltid som jag skriver. ;) Jag förstår inte att man kan komma på så mycket att göra så här på kvällskvisten? Jag är en oförbätterlig kvälls och natt-människa, fast Jens har fått ordning på mig rätt bra.
Undrar om jag ska ta mig ett varmt och skönt bad först, innan jag kryper till kojs alltså? :)
Där ser ni hur jag är.

Jag säger godnatt här nu iaf. :)
Godnatt mina vänner och sov riktigt gott!


En underbar eftermiddag

Jag tog färdtjänsten in till stan för att träffa Ingmarie och hennes goda vänner.
Vi tog en fika på biblioteket.
Jag har aldrig träffat hennes vänner tidigare. De ville träffa mig för de har hört talas om mig under åren, vad jag gått igenom när jag var liten osv.
Jag kan väl säga som så här. Mitt hjärta är överfullt, det jag fått höra i eftermiddag har gjort mig stark och nu ska jag klara det som komma ska.
Två fantastiska människor som det var en stor glädje att få träffa och jag fick verkligen skratta mycket. *kram*

När jag ringde Spenshult idag för att fråga efter några provresultat som jag aldrig fick igår så passade jag på att fråga lite om den medicin som står på tur för min del.
Det är ett dropp som man får en gång i månaden. Det tråkiga med den är att den tar tre fyra månader att värka, det kommer bli en lång väntan igen.
Kände mig lite ledsen och trött efter det samtalet och sedan kom ju det där med försäkringskassan. Men fikan idag fick mig glad igen.
Det kommer ordna sig, det vet jag.

Nu är det strax dags för lille busfröet att lägga sig.
Föresten, när Danne kom och hämtade Jens idag så sa en av personalen att Jens är helt fantastisk, han ler och skrattar hela tiden. Roligt att höra för när han är hemma är det mycket gnäll just nu.
Vi har faktiskt tankar på att han ska vara på dagis en dag till i veckan. Han är där tio timmar i veckan nu men vi har rätt att ha honom där femton timmar. Vi har tänkt så eftersom han gillar dagis så mycket. kul för honom att träffa andra barn.
men vi får se, det är ju ingen brådska.

Ha en mysig fredagkväll nu!
So long

Mycket bättre

Imorse när jag vaknade hade jag inte ont. Jag undrade lite smått vad det var som var fel men eftersom det kändes rätt trevligt så tänkte jag, strunt samma. ;)
Vad tror ni nu, är det kortisonsprutorna som gett efekt eller är det Mabtheran som över natten fick ett himla ryck och bestämde sig för att funka helt plötsligt? hihi
Något säger mig att det är det första alternativet. haha Spela roll, nu mår jag bra iaf och det är huvudsaken.
En underbar känsla är det när värken är borta och rörligheten kommit tillbaka. Nästan värt att ha ont bara för att få uppleva något sådant... Nej, glöm det, det var ett dåligt skämt.
Lite negativ är jag ändå för jag tänker, hur länge ska det hålla i sig? Men Ulrika, le vi nuet och var glad för sjutton.
Okej, ska försöka. ;)

Jag har fått ringt en del telefonsamtal idag.
Någonting som gör mig arg just nu eftersom jag fick ett negativt besked. är det här.
Det är så att jag har ju aktivitetsersättning genom försäkringskassan men den går ut nu eftersom jag blir 30 år. Jag har genom den här ersättningen fått betalt min träning och det gäller ungefär 1000 kr i månaden, i den summan inkluderas resor till och från Sats.
Nu när jag blir 30 så gäller inte aktivitetsersättningen längre utan det övergår i något annat, sjukbidrag kanske? Hur som helst så innebär det här att jag inte längre får träningen plus resor betalda.
Det är väldigt viktigt att jag  med tanke på lederna tränar, det säger både läkare och sjukgymnaster. Att träna på gym är det ultimata för mig eftersom jag inte ser. Det är svårt att vara med på grupper osv eftersom jag inte ser vad ledaren gör. Bassängträning går bort på grund av tracken. Ut och springa eller cykla går också bort på grund av synskadan. Jag känner att jag inte har så mycket att välja på, det bästa vore om jag kunde fortsätta på gymmet. Konstiga regler det där, när man blir 30 ska man lägga sig på sofflocket tydligen? :)
1000 kr är ganska mycket pengar. Jag vet inte hur jag ska göra. Jag pratade precis med en dam på försäkringskassan. Tänkte att jag kanske kunde försöka få hjälp på något annat sätt men det gick inte alls. :(
Synd man inte rullar sig i pengar. ;)

nix, nu ska jag röja lite innan det är dags att åka in till stan och fika med min fina vän Ingmarie!
Önskar er en riktigt bra fredag!
So long

Jaja

Titt som tätt träffar man ju på folk som säger lite småsårande saker, det har jag ju berättat om tidigare.
De är iaf sårande om man är på det humöret vilket jag faktiskt inte var idag eftersom detta hände innan jag träffade läkaren.
hur som helst så här var det.
det var damen som tog prover på mig. Hon frågade: Du har väl hund?
-nej, det har jag inte, jag har funderat på det förut men det har inte blivit av.
Så drog jag till med ett litet skämt.
-Men jag har en 19 månaders kille hemma istället. :)
Då var hon tyst ett tag.
-Ja, jo, han kan ju hjälpa dig en hel del förstår jag.
Hmmm, det var inte så jag menade men ändå, rätt kul sagt. haha
Jag skaffade barn för att han någon som kan hjälpa mig. En liten assistent sådär.
Sedan fortsatte hon efter en stunds tystnad.
-Men du är väl inte ensam med honom, det är väl inte bara du och han?
Blev lite irriterad där eftersom jag fått den frågan tusen gånger sedan Jens föddes och jag är så trött på att försvara eller snarare förklara mig...Men jag tog inte åt mig så den här gången.
-Nej vi är inte ensamma, det finns en pappa också. Men det går bra, jag kan ta hand om min son också, tex när pappan jobbar. Hmm
Tyst ett tag till.
-Men han ser väl?? Han är väl inte också blind?
-Nej
-ååå vilken tur!

Haha, javisst är det tur, för Daniel, att han ser. hihi
So long

Vi får se vad som händer

Nu är jag hemkommen från Spenshult. Jag har fått en ny läkare eftersom min ordinarie inte kommer jobba där under hösten. Men den här doktoren verkade bra hon med.:)
Jag har fler inflammationer och svullna leder nu än vad jag hade innan jag började med den nya medicinen Mabthera.
Alltså har den inte gett något som helst resultat än och det tyckte doktorn var konstigt och det lovar inte gott. Vi ger medicinen en månad till och om det inte märks något på den tiden så är det tack och adjö till Mabthera.
Jag ska väl inte ta ut något i förskott men det känns inte bra alls, det kan jag säga.
Vi stannar kvar på kortisondosen jag har nu och det känns iaf bra. Även om jag kommer ha det taskigt en tid nu så får vi iaf veta om Mabthera helt plötlsigt skulle börja hjälpa. Höjer jag dosen kortison så blir jag ju bra men då vet man samtidigt inte om det är kortisonet Eller Mabtheran som börjat verka.
Ja, vilket tjatigt inlägg det här blev. Mediciner hit och mediciner dit. Men som ni förstår tar det här rätt ordentligt på mig, både fysiskt och psykiskt. Fysiskt eftersom det gör ont och jag är stel, plus att inflammationerna förstör så mycket i kroppen.
Psykiskt är det ju jobbigt eftersom jag inte vet vad som kommer hända och värk gör en trött och ledsen.
En räddsla inför framtiden finns ju såklart också. Ju fler mediciner jag testar och som inte funkar ju mindre alternativ finns kvar för mig.
men så ska jag inte tänka.

Jag frågade doktorn om hon tyckte att jag skulle ta några kortisonsprutor. ja, det finns ju hur många ställen som helst jag skulle kunna spruta sa hon.
Jag valde båda axlarna plus vänster fot.
Så är det med livet. :)Det ordnar sig.

Imorgon ska jag träffa min goda vän Ingmari och det ser jag fram emot just nu.
Ha en fin dag.
So long

Dags att lägga sig igen

Japp, då är det snart dags att hoppa i säng igen, det är fasligt vad dagarna rinner iväg.
Jens har haft en konstig dag, gnällig som bara den, känner inte alls igen honom. Men nu på kvällen visade det sig att han hade lite feber och var dålig i magen, stackars min gosros.
Det är kanske det som spökat idag?

Imorgon det berömda besöket på Spenshult. Det går säkert bra. :)
Vi får se.
Nej, jag har inget att skriva idag känner jag.
Godnatt och sov nu riktit gott! :)

Jens på väg till dagis


Jag vill bli som moffa


Nu vill jag till dagis och den fina taqkton.

Så där ja!

Idag har vi fått gjort mycket. :)
Eftersom jag tog en tablett plus mina kortison två timmar innan jag skulle gå upp så mådde jag rätt bra när det väl var dags att just stiga upp.:)
Men för sjutton, gör så varje dag då kan man ju tycka. Men det är så att jag mår inte bra av de där tabletterna om jag tar de för ofta och för många dagar på rad.
Så är det.

Okej, vi kom iväg till frissan och jag fick färgat mina fransar och plockat brynen, det känns bra. :)
När vi kom hem var Jens inte på sitt bästa humör men han fick lunch och sedan raka vägen i säng. Han var nog jättetrött.
eftersom jag då fortfarande flöt  omkring på efekten av tabletten stod storstädning på programmet. Ut med mattor och hela konkarongen. Nu är det så fint och det känns helt underbart. Nu kan jag bli dålig igen. haha

Jens vaknade lika arg som han var när han somnade... :( men nu har han blivit lite gladare, tack och lov!
Han har under de senaste månaderna fått ett himlans temprament. Jag gillar verkligen inte när han blir så där arg så han bara slänger sig baklänges. Han sitter ju när han gör det men ändå. idag fick jag inte tag på honom så han ramlade rakt bakåt. Ännu argare blev han då förstås.
Jaja, det är inte första och antagligen inte sista gången han gör så. Tyvärr!
Hoppas ni har det bra!
So long

Väntar

Nu känns det bara som att jag går och väntar. Jag vill ha besöket på Spenshult bakom mig.
Jag tror jag vet vad de kommer göra, de vill att jag ska öka kortisonet igen, till Mabthera börjar värka. Därför skulle jag ju egentligen kunnat ökat på det själv för några dagar sedan så hade jag kanske sluppit det här onda. Men jag vill också att de ska se hur dåligt det blivit och att när jag minskar kortisonet så är det inte bra alls. Det kommer antagligen synas på både senka och crp.
Äsch, jag känner mig rätt tjatig med det här nu... :)
Det är som det är.

Imorgon ska jag iväg till frissan på förmiddagen för att färga mina fransar och plocka brynen. Jag får gå upp några timmar tidigare så jag är på g vid elva.
Se nu var jag där igen. haha

Har tänkt lite på sjukhus. De första gångerna jag låg inne. Den gången jag kommer ihåg och tänker på nu är när jag låg inne på Akademiska i Uppsala, vi bodde där då. Det var när det precis hade börjat krongla med mina ögon. Jag låg inne en vecka tror jag och fick chockdoser med kortison. Och då är doserna jag tar nu en piss i Nissan om ni ursäktar. Jag såg ut som en fotboll.
Jag var väl sju år och jag låg inne själv. Först var jag väl lite stolt och så, jag skulle ligga på sjukhus ensam och det skulle gå så bra. Jag hade fått godis och hade en freestyle  med bra musik.
Sedan närmade sig kvällen, inte lika roligt då... På den tiden... :) så fanns det inte telefon vid sängen utan man fick gå ut med sina kronor i en automat och ringa.
Jag samlade på mig mina kronor och gick ut för att ringa pappa och mamma som jag saknade så mycket.
Jag pratade och pratade, kronorna försvann och jag längtade hem.
Förstod inte när jag var på sista kronan att det kunde brytas när som helst. Plötsligt gjorde det det och jag kan fortfarande komma ihåg den känslan. Fy vad ensam jag kände mig då och såå ledsen, jag fick ju inte ens säga puss hej.
Det finns mycket jag skulle kunna berätta om den veckan. Jag var typ det enda barnet. Satt i matsalen med min hög av vita piller som jag skulle ta, det var jag plus massor med gamla personer. Så tyckte jag då iaf, att de var supergamla. :)

En annan gång som jag aldrig kommer att glömma var min första natt ensam i Lund.
Då var jag nio år och hade precis blivit remiterad dit på grund av mina ögon. Vi bodde i Simlångsdalen då, det ligger nästan två mil från Halmstad.
Pappa och jag hade åkt ner dit och jag kommer ihåg att jag viste att pappa var tvungen att åka hem igen och jag skulle sova där själv. Det var väl ett gäng undersökningar på dagen och sedan när det var klart gick pappa och jag ut på stan. Han köpte bland annat ett kassettband med Tintin till mig som jag skulle lyssna på sedan.
Ja, allt gick väl bra och pappa åkte hem.
Jag kunde väl inte sova sedan på kvällen tror jag,lyssnade på bandet och så. Jag kommer så väl ihåg att jag tittade ut genom fönstret och såg hur det lyste i fönstrerna. Jag försökte se hem men det gick ju inte såklart...
Jag har i och för sig haft bra syn förut men inte ens då kunde jag se från Lund till Halmstad. Hmm?
Jag blev iaf väldigt ledsen för jag längtade så mycket efter pappa.
Jag gick och la mig och grät som bara den.
Efter en stund kommer en sköterska in, en kille. Jag kommer aldrig glömma honom för han tröstade mig verkligen. Han undrade varför jag var ledsen och jag berättade att jag saknade pappa så mycket.
Då ville han att jag skulle berätta om honom och vad han gjorde osv. Jag talade om att han var kock och då kommer jag ihåg att sköterskan berättade att han också tyckte mycket om att laga mat.
Tror jag somnade sedan. Han var snäll och han viste hur man skulle trösta ett barn som längtade hem till sina föräldrar.

Jag har alltid hatat att ligga på sjukhus. Blev arg och galen varje gång de ville lägga in mig och det var ganska ofta det. :(
Pappa försökte vara hos mig så mycket som möjligt men han behövdes hemma också. När jag var som sjukast hade mina föräldrar egen restaurang.
Om jag låg inne själv ringde jag hem ofta såklart. Då brukade jag be pappa dra roliga historier. 
- Pappa kan du ta den där om vad är höjden av snabbhet?
- Mmm visst, det är ju när man springer runt ett hus och kan se röven i alla fyra hörnen.
Skratt skratt skratt

det här var väl ett litet märkligt inlägg så här på sena kvälskvisten. Snart dags att lägga sig.
Godnatt på er.

Om kon

Här kommer ännu en grej jag fått av kära Anne.
Lite gullig, eller vad säger ni? :)

Faktauppsats om ko, skrivet av en mellanstadieelev :-)


Historian om Kon
Kon är ett husdjur... Men den finns också utanför huset. Och den lever ofta på landet, men den kommer också in til staden, men bara när den skal dö.
Men det bestämmer den inte själv.

Kon har sju sidor... Den översta sidan - Den nedersta sidan - Denfrämre sidan - Den bakre sidan - Den ena sidan - Den andra sidan- Och den invändiga sidan.

På den främsta sidan sitter huvudet... Och det är för att hornen skall Ha något att sitta fast på. Hornen är av horn och dom är bara till prydnad.
Dom kan inte röra på sig, men det kan öronen. Dom sitter på sidan av hornen.
Kon har två hål framme i huvudet. Dom kallas ko-ögon. Kons mun kallas mule.
Det är nog för att den säger mu.
På den bakersta sidan sitter svansen... Den använder den för att jaga Bort flugor med, så att dom inte ramlar ned i mjölken och drunknar.
På den översta sidan - Och den ena sidan - Och den andra sidan, är det Bara hår... Det heter ko-hår och har alltid samma färg som kon.
Färgen på kon heter kulör. Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger mjölken. Och när mjölkerskan öppnar kranarna så rinner mjölken ut. När det åskar så Blir mjölken sur,
men hur den blir det har jag inte lärt mig ännu. Kon har Fyra fötter. Dom heter kofötter. Dom kan också användas till att dra ut Spikar med.
Kon äter inte så mycket, men när den gör det äter den alltid två gånger. Dom feta korna ger helmjölk. När kon är dålig å magen ger den ost. I osten är
det hål.Men hur den gör hålen har jag inte heller lärt mig ännu.
Kon har bra luktsinne. Vi kan känna lukten av den på långt håll. Kons valpar heter kalvar. Kalvens pappa heter tjur, och det gör kons man också.
Tjuren ger inte mjölk och är därför inte ett däggdjur.
Den som kommer och hämtar kon när den blir gammal heter kofångare. Den sitter ofta framme på bilar. Så blir kon slaktad, man häller mjölken i paket som
vi kan köpa i affären. Kons fyra fötter skickas till snickaren. Det kallas återanvändning.
Som man kan se är kon ett nyttigt djur. Och därför gillar jag kon väldigt
mycket.  
  Lärarens kommentar: Jag har aldrig läst något liknande!,___  


Blää

Jag kan bara inte glömma ett program som vi såg igårkväll. Outsiders heter det väl? Har aldrig sett det tidigare, takc och lov, om det är lika vidrigt varje gång.
Det handlade om människor som var inne på att slå olika slags rekord. En kille där skulle hängas upp i kkrokar i sitt eget skinn, 60 m upp i luften i lotusställning.
Jaha, okej, varför det?
Han käkade också kackerlackor och larver. Stoppade in en himlans skorpion i munnen. Ja, det är ju lite obehagligt när den vill kila ner i halsen tyckte han.
Jaha, okej, kan jag förstå men varför i all sin dar stoppar man in en himlans skorpion i munnen över huvud taget?
Jag ska väl inte bry mig om vad folk gör så länge de inte skadar någon annan och jag behövde ju inte ens kolla klart programmet.
Menmen, det var äckligt iaf.

Sedan läser jag då en bok som heter "Mörk flod", den är bra.
Det kom hur som helst en beskrivning av några poliser som slåg till mot ett missbrukarhem. Där hittade de en bebis på typ sex månader som låg och gnydde entonigt. Han låg i sitt eget bajs och hade en napp tejpad över munnen.
Det är en bok, jag vet det, men jag blev sjuk ändå., Det finns barn som far så illa i vår värld, på riktigt.
Snälla ta hit dem, jag ska ta hand om dem.
Ja hjälp.

Nu har mitt hjärta kommit hem från dagis. Han såg så fantastiskt söt ut när han gick imorse. Han hade jeans, sin jättefina jacka och så ryggsäck på ryggen. Såå go.
Jag vet att Daniel tagit en bild och den ska jag lägga ut sedan. :)
Hoppas ni har en bra dag.

Utmanad

Jag har blivit utmanad av
Julia


1.Vilken bok läste du senast?
Nu läser jag "Mörk flod" av Jess Walter och innan dess "Demonens död" av anne Holt.

2. Vilken bok ska du börja på härnäst?
Jag har ett gäng på g. Tror det blir "Skulden" av Jodi Picoult eller "Medmänniskor" av Stefan Einhorn.

3. Är det övervägande kvinnliga eller manliga författare i din bokhylla?
Har jag ingen aning om, det är nog lika.

4. När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar eller tänker du "nu har jag en fjärdedel", "en tredjedel", "hurra hälften" kvar o.s.v.?
Nej, men ibland trycker jag på Daisy-spelaren för att kolla hur mycket speltid det är kvar. :) Räknas det?

5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex. omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar etc?
Det är olika men jag snappar upp boktips lite här och där. Ibland går jag till bibblan och bara plockar.

6. När blir en bok för lång?
Jag tycker det är tjatigt om man får berättat för sig om personernas drömmar. annars vet jag inte, är boken bra så får den vara hur lång som helst...

7. Läser du lika gärna på engelska som på svenska?
Absolut inte. Min engelska är väldigt dålig så det blir på svenska. Men jag borde läsa på engelska så jag fick träna.. Menmen, jag har inte tålamod och ork med det

8. Vilken bok kände du senast att du ville övertala ALLA dina vänner att läsa?
"Sommarbarnn" av Katerina Janouch
och
"Tusen strålande solar" av Khaled Hosseini.

9. Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig?
det tar verkligen emot eftersom jag trots allt vill veta hur det går, det känns som ett nederlag att göra det... Jag har dock gjort det några gånger.

10. Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla?
Skräckisar! Stephen King och Dean R Koontz bara älskar jag. :)


Jag skickar utmaningen vidare till T, Pej och Titti.


Undrar

Det är nämligen som så här att jag blir 30 år i höst. jojo, Ulrika, det stämmer faktiskt.
Jag har inte sett mig i spegeln sedan jag var 12 så i mina minnen ser jag fortfarande mycket ung och fräsch ut. *host host*
Det där var det största skämtet av alla men vi går inte in på det mer utan över till det jag funderat på nu i några dagar.

Ska jag ha fest? :)
Förut har jag tänkt att nja, det ska jag nog inte ha, vad är det att fira egentligen? Men nu när det närmar sig så tänker jag, det kunde ju vara himla roligt ändå och att man blir ett år äldre kan man väl fira för varje år man lever är en gåva. :)
Så det blir nog en fest iaf. Sedan att man har en pappa som är köksmästare och en mamma som också jobbar inom restaurang-branchen och är fenomenal på att duka fint så slår jag nog till.
Ska bara fixa lokal med och det kan nog ordna sig om jag får låna stället mina föräldrar jobbar på.
Ja, vi får se men det låter kul iaf.
Jag har mest tänkt mig en middag. Jag vill att Jens ska vara med och gärna andra barn också så det blir lungt. Sedan med tanke på mamma så är både jag och Daniel tveksama till att ha alkohol under middagen. Vi får se?
Det är för övrit Daniel som har dragit igång hela detta fest-tänkandet, men det är kul att tänka på något sådant när lederna annars drar ner mig lite i humöret. :)

Jag får nog be om en spruta på torsdag, jag har fått en väldigt taskig fot... Den är inte snäll alls. Har haft ont hela dagen och den är svullen och varm.
Nu ska jag läsa lite.
Godnatt

Stoppa våldet!

Det är onsdag kväll, en av de allra sista dagarna av sommarlovet. John ska börja skolan på måndag, åttonde klass. Han bor i Kungälv med sina föräldrar.
Fadern är invandrare från Tjeckoslovakien. Johns stora intresse är kanot, och i juli har han varit i Oxelösund och tävlat i ungdoms-SM och fått bronsmedalj.

Innan sommarlovet är slut har John och en kamrat beslutat att tälta ute vid Ingetorpssjön, ett populärt tillhåll för traktens ungdomar. Johns mor skjutsar
dem ut och hon känner sig lite orolig. Sjön ligger åtta kilometer från hemmet. Pojkarna tycker hon är sjåpig. Det är ju så pojkar tycker om oroliga mammor.
När hon släppt av dem följer de stigen till klippudden vid den södra änden av sjön.
Det är där de ska campa.

Det är någon gång mellan åtta och nio på kvällen. Pojkarna reser tältet och tänder sedan en eld vid stranden. De ska grilla korv.
Ingen av dem vet att det här är John sista kväll i livet. De sitter och pratar och har roligt. Vad pratar de om? Sommaren som gått? Musik? Kanot? Flickor?
Mopeder? Skolan som ska börja?



Mordet
Det är elden som lockar till sig Johns mördare.
Fyra ungdomar, två artonåringar, en sjuttonåring och en femtonåring, alla skinnhuvuden och nazister, har också sökt sig till sjön, till en annan udde.
De har laddat upp rejält med öl och sprit. De skriker över till John och hans kamrat, men får inget svar. De beslutar sig för att se efter vilka som är borta vid elden. Kanske kan det bli en rolig kväll. Där kan ju finnas någon att bråka med.

Femtonåringen sänds iväg som spanare. Han blir förtjust: en av pojkarna vid elden är John Hron, en pojke han inte gillar. Han har under läsåret bråkat med John och mobbat och slagit honom i skolan, till och med hotat att döda honom. I skolan går han under namnet Rambo.

Ingen kan säga varför han bråkat med John, kanske beror det på att han, till skillnad från andra elever, inte varit tillräckligt undergiven. John är visserligen lång, över 180 cm, och kraftig, nästan 70 kg, men nu har Rambo uppbackning.

Femtonåringen återvänder till sina kamrater och meddelar att han hittat en tönt och idioten Hron vid elden. Han vill att alla ska följa med och ge John stryk, ja, han föreslår till och med att man ska slå ihjäl honom.

De andra vill dricka ett tag till, och det kan de lugnt göra. Stigen från pojkarnas tältplats tillbaka till vägen går nämligen förbi den plats där de just nu sitter och dricker. Mellan halv elva och elva klampar alla fyra in hos John och hans kamrat.
Misshandeln inleds omedelbart. En av artonåringarna kastar en flaska i huvudet på John, och börjar slå och sparka på honom. Han faller omkull.

John ska säga att han älskar nazister. Han vägrar och får stryk tills han gör som han är tillsagd. Han får mer sparkar ändå, kanske för att han tidigare uppenbarligen ljugit och sagt att han inte gillar nazister.

Femtonåringen tar vid och ger John flera sparkar, varav en mycket hård träffar John i bakhuvudet. Vid det här laget är John skräckslagen. Åtminstone tre i gänget attackerar honom, ofta utan någon som helst förvarning, också bakifrån. Hans ögon är enligt en av de åtalade vidöppna som klot, och han kan inte fokusera sin blick. Den irrar oupphörligt fram och tillbaka.

Han darrar och sitter till slut på huk med huvudet i sina händer för att i möjligaste mån skydda sig mot mer sparkar och slag. Det hindrar inte att han får mer. Han får en våldsam hoppspark, sparkar i sidan och mot huvudet. Gång på gång faller han omkull av de våldsamma sparkarna. Någon slår honom med brinnande ved i nacken. Någon knuffar omkull honom i elden. De tänder eld på pojkarnas tält. De stjäl och förstör deras saker. John och kamraten ber att få gå hem, men det får de inte. I stället fortsätter man att misshandla John med sparkar och slag. Till slut blir han liggande. Hans ansikte är blodigt och svullet.

Bilden av vad som händer under de ohyggliga timmarna är oklar. Mördarna minns inte, eller vill inte minnas, så mycket under polisförhöret. De skyller på varandra.
Ibland gör de uppehåll i tortyren. De ber hycklande om ursäkt, säger att sparkar och slag varit misstag, bjuder John på öl och anslår försonliga tongångar.
Ingenting tycks dock kunna hejda nya utbrott av våld. Det räcker inte att John mot allt vad han tror på har sagt att han gillar nazister. Han måste ha mer stryk ändå. Det är katternas lek med råttan, och de njuter av hans ångest och rädsla. Det är en berusande känsla för dem att så totalt ha en pojke som skakar av skräck i sitt våld.

Efter en sista uppblossande misshandel kastar de honom i sjön.
John kvicknar till och simmar utåt. Han har ont, han är omtöcknad och rädd, men han är en duktig simmare. Ganska snart upptäcker skinnhuvudena att det inte var så bra att kasta i John. De kan ju inte slå honom. De skriker åt honom, kräver att han ska komma tillbaka, men han svarar inte, håller sig kvar ute på sjön i en kvart. Någon kommer på att tvinga kamraten att ropa att han kommer att få stryk i Johns ställe om han inte återvänder. Livrädd som han är gör han så. Han ropar på John och vädjar att han ska komma tillbaka, och John svarar på hans rop.

Uppgifterna om vad som nu händer är osäkra, och klaras aldrig riktigt ut under polisförhören. Det enda man vet är att en av artonåringarna och sjuttonåringen nu går och att de tar Johns vettskrämde kamrat med sig.

Det är just i det ögonblicket John fattar ett ödesdigert beslut: han vänder åter in mot land. Är det av oro för kamraten? Tror han att alla kommer att gå, eller tror han att bödlarna inte ska slå honom mer? Han har ont och han är rädd, men han förstår inte vidden av det hat hans bödlar känner. Han är bara fjorton år.

Vi kan inte veta hur John tänker i det ögonblick han börjar simma in mot stranden, men hans beslut får ohyggliga konsekvenser för honom.
Femtonåringen och en av artonåringarna står och väntar. Det är de två som varit mest aktiva under misshandeln, och de har hat kvar så det räcker. Misshandeln tar fart med ny målmedvetenhet och effektivitet, och nu finns ingen flykt. Ett knytnävsslag mot ansiktet fäller John till marken. Han ramlar baklänges, och slår i huvudet i klippan. Han släpas över till en gräsplätt. De båda mördarna vill göra det bekvämt för sig när de ska sparka honom. Hårda, hårda sparkar
träffar hans huvud, men han värjer sig nu inte längre med sina armar.

Bödlarna ser att John rör sig, men han skriker inte, han bara vrider sig i plågor, mumlar något de inte kan förstå. Nu är katt- och råttaleken slut. Det roliga är över. Mördarna är nöjda och lyfter, släpar och rullar John till strandkanten och sparkar i honom. Strax innan han ramlar i hör de honom åter mumla någonting.

Den här gången märker John knappast att han är i vattnet. Han drunknar och sjunker sakta mot sjöns botten. De båda mördarna står kvar och rullar en cigarett.
Ingen av dem lyfter ett finger fastän de förstår att John håller på att dö.

Mördarna vänder ryggen åt den fruktansvärda scenen och ansluter sig till de andra. En av dem berättar att John sjönk som en sten, när de kastade i honom andra gången. Bödlarna drar sig hemåt och lägger sig. Johns kamrat får lift med en bil, kommer hem och slår larm.
Bara några timmar efter att Johns mor skjutsat ut honom till Ingetorpssjön ligger han död på sjöns botten, misshandlad till oigenkännlighet.

Mordet skedde 1995 ( augusti ) och i Januari 2001 släpptes den av mördarna som fått längst straff. Han är idag 27 år och en fri man. Straffet för honom var 8 år (släpptes fri efter 6 år) och för de tre andra blev det 10 månader, 4 månader och en frikändes helt.

1998 skändades Johns grav, någon drog loss gravstenen med hjälp av linor och en bil. Sedan sparkades lyktor och blommor sönder. Någon bestämde sig för att föräldrarna inte lidit nog.


Kopiera och sätt in på din blogg, visa att du bryr dig.
Stoppa våldet !


Ny vecka

Måndag idag och första september. Hösten har varit här i flera veckor redan men hoppas det blir en fin månad. Jag gillar hösten rätt bra, om det inte blåser och regnar hela tiden vill säga. :)

Vad det gäller mina leder så är läget stabilt dåligt. haha Det har spitt sig till ena knät och jag har en väldigt värkande och svullen fot just nu. Tabletterna biter inte på den inte...
Tidigare har det ju varit händer, axlar och armbågar men nu har de alltså fått sällskap. Så trevligt för dem.

Jag ska till Spenshult på torsdag. Jag tror inte det kommer hända så mycket mer än att de höjer upp kortisonet igen. Gud vad trött jag är på det.
Men bara jag slipper inflammationerna så blir jag ju glad. Det gör ont men det som är värre är att jag inte kan röra mig så bra. det blir ju bättre efter några timmar men på morgonen får jag knappt upp händerna till ansiktet.
Jag är tacksam för alla era underbara kommentarer som är så fulla av medkänsla.
Tack! :)

Fast jag är egentligen på ganska gott humör. Jag är inte så ledsen, bara orolig.
Min solstråle livar upp mig.
Han har dock börjat skrika som en galning. Alltså inte för att han är ledsen utan för att det tydligen är skitkul att vråla som en stucken gris.
Hmm? Får lock för öronen.
Ha nu en bra dag.
So long


RSS 2.0