Mitt liv och mina drömmar

Det var premiär för oss idag. Det var så gott och till och med Jens åt riktigt bra. :)
Det var trevligt hemma hos mina föräldrar om en aningens dempat.

Ibland känner jag att jag kommer med den ena tråkiga grejen efter den andra här i min blogg. Jag hoppas att ni som läser den inte blir deppiga?
Jag är ju för det mesta glad, det är bara det att det varit för mycket förkyningar nu, oron över ny medicin och det här med färdtjänsten, allt det tillsammans har dragit ner mig rätt ordentligt. nU kännerjag iaf att jag mår bättre och imorgon är det äntligen dags att träna igen. Träningen får mig alltid att må så mycket bättre.

Mamma, det är väl det svåraste av allt, för jag känner mig så maktlös. I det här läget, eftersom hon inte inser sitt problem, så skulle hon välja bort mig om jag ställde henne inför ett ultimatum - mig eller spriten? Vad är det för en mamma kan man tycka då? Men alkoholism hanldar inte om kärlek.
Man kan vrida och vända på det hur mycket som helst men som jag ser det så är det så iaf.
Vi var på altea-möten några gånger. Då sa min lillebror till mamma: om du älskar mig, då slutar du dricka
Det skar i mitt hjärta då, det gör det fortfarande när jag tänker på det för hon kunde ju inte ge ett sånt löfte. Enligt henne själv har hon kontroll och då behöver man ju inte sluta, eller hur?
Svåra saker det här. Jag är en egoist fö rjag villha min mamma kvar i mitt liv, men som jag skrivit tidigare så är jag mycket tuffare nu mot henne. Så jag har henne i mitt liv på mina villkår. Fast det stämmer inte heller. haha
Jag vet ju att hon skadar sig själv och det är det mest plågsamma av allt såklart. Men hon måste inse sitt problem och förhoppningsvis så dröjer det inte för länge.

Okej, nu blev det tungt och deppigt ändå... :)

Jens min solstråle, han gör ju framsteg varje dag. Det är helt underbart att se. Nu säger han tack väldigt mycket och speciellt när det är jag som får något. Han liksom tackar för mig, slipper jag ju, duktig kille.
Det känns verkligen som man kan prata med honom och han förstår vad man säger. Det är så skojigt så det är inte klokt.
Nu är det strax dags för sängen.
Imorgon är det besök på bvc som gäller plus träning då. :)
Tack Marie för dina snälla kommentarer, blir så glad för dem.
Godnatt