Lördagskväll
Runt tolvtiden kom illamåendet som en blixt från klar himmel, cellgifternas fel som ni vet. Jag hade av någon märklig anledning räknat med att klara mig ifrån det idag men det gjorde jag alltså inte. Jag tog mina händer, mitt illamående och gick och la mig en stund under tiden Jens tog sin middagslur.
Vaknade upp och mådde mycket bättre. :) Händerna lika dåliga men jag mådde inte illa iaf.
Jens har varit så glad och gosig idag.
Han brukar springa mot mig och ropa:
-Maaaammaaa maaaammaaa
och så ska jag fånga upp honom. Han brukar sticka av innan han kommer fram till mig och när jag ändå lyckas fånga honom så skrattar han som bara den.
Jag brukar försöka fånga in honom med armarna så inte händerna tar i honom så mycket, lättare sagt än gjort. Men vad sjutton, att höra hans skratt är de bästa värktabletterna. :)
I eftermiddags ringde Daniels moster. Danne ska ju upp till huvudstaden nu i början av december. jag hade egentligen planerat att vara hemma med Jens men så har Daniel bestämt att han sover över hos mostern två nätter, hon bor i Västerås.
Det känns himla skönt att han bestämt sig för det för innan pratade knasbollen om att åka fram och tillbaka samma dag. JaUsch, ingen bra idé. När Daniel frågade mostern om det gick bra så kom hon på att då kunde jag och Jens också följa med upp. Nu funderar jag skarpt på att faktiskt göra det. Då kan vi ju stanna någon extra dag så blir det som en liten semestertripp. :) Vore himla skönt att komma iväg lite.
Samtidigt kommer mitt knasiga tänk igång. Vilket himla bra tillfälle det skulle bli för mig själv att få visa att jag klarar av att ta hand om Jens. Om Danne är borta tre dagar så får ju jag verkligen bevisa för mig själv och alla andra att jag är en bra mamma.
Jag är dum.
men sån är jag.
Tror vi följer med ändå, jag ska inte vara sån, för jag vet att det hade funkat. Jag har redan gått igenom de dagarna tusentals gånger i mina tankar och bestämt hur jag skulle göra osv.
Nix, nog för idag.
Nu ska jag ta ett riktigt varmt bad och se om händerna blir på lite bättre humör. Man får göra vad man kan för att muta dem...;) Kan ju inte påstå att jag kommer lida så mycket av just den mutan...
Godnatt på er.
Ulrika!
Jag tror inte att du behöver visa för någon att du klarar av att ta hand om Jens ,det klarar du galant,passa på att följa med och ta det som en liten semestertripp, njut av att bli omhändertagen det behöver man ibland.
kram
Du ÄR ju en bra mamma, du behöver inte bevisa nått. Bättre mamma än vad Jens har går ju inte att ha. Du älskar honom över allt annat och det är det som räknas.
Jag skulle också ha passat på och fått mig en liten semestertripp! Låter härligt!
Är det nu han ska vara med i tv?`
Hoppas du mår bättre idag?! Kram
Vad skönt att få komme hemifrån ett tag. Och dessutom slippa laga maten! Om det ska hända i den här familjen måste vi nog gå på restaurang.... ;-)
Inte behäver väl du bevisa för någon att du är en bra mamma! Din son är det levande beviset på att du är den bästa mamman som finns för honom. Du behöver inga andra bevis eller andras godkännande. Du är perfekt precis så som du är.
Tycker att ni kan stanna i storsdagen ett par dagar extra jag..... Vill ju träffa er!!!
Massa kramar från oss i norr!
Och du...
Vi vann igår! Mot serieledarna!!!!! TJOHO!!
KRAM!!!!
Vad tråkigt! Det hade varit så kul att träffas!
Jag förstår din känsla. Jag vill ju också bevisa att jag kan själv ibland. Men det slutar alltid att jag hamnar i ryggläge ett par dagar... ;-)
Hoppas att ni får en underbar liten semestertripp!
KRAM!
Hej vännen, mä klart ni ska me till stockholm, lite minisemester behöver ni väl. Vadå bevisa att du är en bra mamma, DET VET JU ALLA ATT DU ÄR REDAN. Kom hit så får ni fika. kram kram
Kan förstå att du tänker så att du vill bevisa att du klarar av vissa saker själv, man är lite så som människa fast dom flesta måste väll fatta att du är den bästa mamman för din gosros:)
Semestertripp kommer att bli så härligt för er:)
Ha det fint vännen,massor med kram till dig/lena,
Det var väl sunt och bra att han stannar över, när han kan.
Usch gumman,lider med dig. Känner ju igen det där med cellgifterna och händerna. KRAMAR OM. Bada och sov ut den värsta stormen. Kramar
Och du, du är en kanonbra mor till din son, tveka inte över det!
du är världens bästa mamma det får du aldrig tvivla på,
hoppas nu att ditt varma bad lindrade värken lite,
må så gott å ha en bra kväll
