Både och...
Två veckor kvar till Remicade, börjar räkna ner nu, eller det har jag gjort ett bra tag men nu känns det iaf lite nära. :)
Förmiddagen var lugn, satt och väntade på att värktabletterna skulle göra nytta och lite hjälpte dem väl, lite.
Vid halvett hämtade jag busungen min.
Han har varit busig idag och väldigt go.
-Jag vill ha dig här mamma säger han och kramar mig hårt.
Så ringer dörrklockan och det är sexåringen som bor granne med oss. Han ringer på och vill leka när han inte har någon annan. Jag är inte så förtjust för han är inte så snäll alla gånger plus att jag verkligen undrar om de har något utbyte av varandra. Jens blir iaf glad men de vill aldrig göra samma saker.
Jag ville de skulle vara ute men efter änträget tjat från båda grabbsen så fick dem komma in... Låter jag elak? ;)
Iaf, som det ska vara, och som jag befarade, blev det värsta livet och alla,jag menar alla grejer rotades fram.
När vi skulle käka sa jag att nu får ni städa upp här för nu ska vi äta och sedan ska Jens bada och sova...
Hör hur det börjar grejas i hallen och ett par skor åker på och sedan kommer en röst:
-Nu går jag hem!
Pang!
Okej, mamma och Jens fick städa.
han är bara sex år, ingen fara men det var inte första gången.
Jaja, så är det väl med allt och jag är bara extra känslig idag kanske.
Nu har jag iaf dammsugit och moppat här för jag hade visst fått in hela sandlådan med. ;)
Hatar sand.
Okej, gnäll...
Jag har kommit med i yogan. Ska bara fixa så jag får hjälp lite innan. Nu ville de att jag skulle ta en privatlektion innan på 480 kr och det känns inte aktuellt. tycker det är bra servic om de erbjuder att hjälpa mig utan kostnad, tar inte lång tid.
Vi får se hur det blir.
Jag fikc ett mail från min reumatolog idag. Jag mailade henne för flera veckor sedan när hon var på semester. Berättade hur jag mådde med halsen och all oro osv. Berättade också om en stor dröm jag har och idag började jag gråta när jag läste hennes svar. Hon var mycket förstående och lovade att stötta mig om jag valde att försöka förverkliga den.
Tänke rinte skriva mer om det nu eftersom inget är bestämt. några av er kanske kan gissa vad det handlar om men det är bara drömmar än så länge.
Lund-besöket hänger över mig men snart är det måndag och då får jag veta. :)
Jo just det, ikväll när jag dammsög upptäckte jag en sak. Jens är inte längre livrädd för den... Han var framme och hjälpte mig.
När släppte det?
Sist han var med när jag dammsög satt han i ett hörn och skakade...
Snart går han nog på toan med. :)
Kram och godnatt!
men fy vilken unge som inte ens hjälpte till att städa,
va skönt att Jens inte är rädd för dammsugaren mer,min Nellie va med livrädd men det släppte fast hon gillar inte ljudet på den än,
kram till dej och hoppas du ej har alltför ont inatt så du kan sova gott,
kram
Förstår du är mindre glad åt att ha denna unge att stöka till hemma hos er. Jag hade också blivit irriterad över ett sådant beteende, iaf efter upprepade gånger. Men inte alla barn har fått lära sig att städa osv så man får kanske försöka ha överseende.
Vilken tur du har med en så bra reumatolog. Bra kontakt inom vården är viktigt tycker jag. Med rätt stöttningen kan man komma så mycket längre!
Håller tummarna för dig nu!
Kramar
Jag tycker du gör rätt i att begränsa.
Jag hade nog velat ha dem inne och leka om jag inte litar på den andra killen. Hade känts tryggare.
Och vet du...två veckor går fortare än man kan ana.
Det är ingen tid egentligen.
Hehe... vad gulligt att han var rädd för dammsugaren. Var det för att den lät eller? Du kan ju köpa en liten egen till honom som han kan städa sitt rum med. :P Så lär han sig att den inte alls är farlig. :))
Små barn är jobbiga, särskilt grannbarn. Suck. Och nej, du kan inte räkna med städhjälp från de... så är det bara! Men de gillar att utnyttja och rota fram saker. Blaah!
Hoppas att ni har en trevlig dag! Kram!
Då släpper du inte in den ungen mer om han inte först lovar att hjälpa till att städa innan han går. Jaha ska du börja på Yoga, kul att höra hur du tycker det är. kram kram
