Mitt liv och mina drömmar

Igår var det en del på gång för min del. För någon annan antagligen inte så värst jobbigt, men för mig var det lite tufft fast otroligt roligt!
Lämnade Gosrosen på dagis och for in till stan för att träffa en god vän. Fiket vi bestämt oss för var abonerat av socialförvaltningen så jag fick vända i dörren men ägarinnan var ledsen att det bblev så. Det roliga var dock att min väns mamma jobbar på socialförvaltningen och satte sig för att prata med mig fram till vännen kom.
Vi hade en trevlig pratstund på tjugo minuter ungefär. Lite roligt sammanträffande, att hon var där när jag skulle träffa hennes dotter. :)

Jag fick också träffa snart ettåriga Nike, goa tjej!!
Min vän började gråta när jag berättade om graviditeten. Hon vet hur jobbigt det varit under året och blev så glad för vår skull. Underbart att ha sånna vänner som verkligen känner och gläds med oss och hon är inte den enda som känner så, det vet jag.
Klockan 12.15 bar det av hemåt med färdtjänst. Var in och vände och sedan stack jag till förskolan för att hämta Jens. 13.20 gick nästa bil, in mot stan igen.
Vi åkte till bibblan där mina föräldrar hämtade upp Jens och en kamrat från vänsterpartiet hämtade upp mig. :)
Vi var på studiebesök på Kriscenter. De arbetar med våld i nära relationer. Otroligt intressant och givande två timmar fick vi oss. Jag var nära att börja gråta flera gånger, speciellt när jag hörde talas om alla dessa barn som involveras i våld på något vis. Blir utsatta själva eller ser någon av föräldrarna misshandlas och kränkas av den andra föräldren.
Personalen på kriscenter gör ett fantastiskt jobb och jag som inte ens viste att dem fanns.


danne hämtade upp mig på bibblan efteråt, för då hade maken slutat jobbet. vi hämtade upp Thailändskt och for hem till föräldrarna.

Jag var verkligen helt utmattad när jag väl satt ner hemma hos mamma och pappa. Både kroppen och själen var trötta men jag var mycket nöjd att jag klarat av dagen. Det som stressar mig mest med sånna dagar är dessa bilar som ska passas och att jag är beroende av att folk ska hämta upp och hämta hit och dit. Nu är ju "folk" i det här sammanhanget föräldrar och kamrater, men det är ändå lite jobbigt. Men så är ju livet för mig och det är inte mycket att hänga upp sig på, men som sagt lite bökigt är det ibland.

Nu är det fredag och jag och Jens väntar hem Daniel.
Min mage syns ordentligt och när jag berättar att jag är gravid och i vilken vecka säger de flesta: Oj, och det syns så mycket redan...
Ja, det syns riktigt mycket faktiskt, vad det nu beror på?
Tyckte jag kände något i magen idag, är nästan säker på att det var Pyret, ävenom det är mycket tidigt. Jag är i vecka 14.
Men det kan vara det och jag är typ säker. Hmm
Jag är lycklig.

Fin fredagskväll till er.