Vänster

Igår var jag och tränade. Daniel kom och hämtade mig efteråt med en förbeställd hamburgare i bilen. :) sedan var det ett besök på sjukhuset som stod på programmet.
Jag har verkligen fått en bra läkare och det känns trygt att det är hon som ska följa Liten och mig. Jag är nu i vecka 20 och man kan inte göra så mycket mer än konstatera att allt ser fint ut än så länge. Nästa besök hos henne blir i vecka 28 då man kan börja kolla tillväxten av barnet. Det som kommer kollas extra mycket på mig är tecken på havandeskapsförgiftning, eftersom jag fick en antydan till det i slutet av graviditeten med Jens.
Allt känns fint och Liten vinkade till oss med båda händerna igår.


Ikväll ska vi på Luciafirande på Jens förskola. de ska tydligen vara utomhus vilket känns lagom lockande i detta blåsiga och regniga väder. Men man kan ju alltid hoppas att de tar sitt förnuft till fånga och släpper in oss. :)
Jens sjunger julsånger och hans favorit är Sockerbagaren och Hej tomtegubbar. Han sjunger flera andra och kan texterna och melodierna jättebra!
Jag tycker det är extremt roligt att han sjunger så mycket och har en stor tonsäkerhet. Kan inte låta bli att skryta över det. :)
Han har också börjat rita. det har absolut inte varit hans grej tidigare men nu har han kommit igågn och ritar tydligen riktigt fina gubbar med alla möjliga dettaljer.
Han ritar med vänster hand och jag tror själv att det kan vara en av andleningarna till att det dröjt, att han inte hittat rätt hand innan. Han gör mycket med båda händerna men just rita, går allra bäst med vänster. Mina småsyskon är också vänsterhänta så det har hannog fått av dem. :)

Imorgon är det avslutning på kyrkans barntimmar. Vi ska få mackor och tomtegröt. Kul att man får lite valuta för de 400 kr vi lagt. Hmm, förlåt men jag tycker fortfarande det är för mycket med 400 kr per termin.

Ha en fortsatt fin Lucia!
Kram

Obeskrivbart

Trots att jag känner liten röra sig i magen flera gånger om dagen, senast för två sekunder sedan, och att jag igår gjorde ett ultraljud så känns det ofattbart fortfarande.
Jag och Daniel ska få ett barn till, Jens ska bli storebror.
det är så stort och så förunderligt så egentligen finns det inte.

Att försöka och lyckas bli gravid efter två tätt inpå varandra följande missfall var ju mitt eget val, att försöka alltså. det ville jag och det enda jag kan känna är att det kanske är en anledning till att det är så svårt att förstå det. Att det går snett två gånger och sedan går det bra. Det är konstigt.
Jag har ju känt Liten nu ett bra tag och ändå var jag livrädd när jag la mig på britsen för att få ultraljudet gjort igår. Jag var så rädd.
Men så fort hon sa att hon såg hjärtat slå och sedan började beskriva så släppte allt och jag bara njöt.
Hon var mycket nogran och allt såg precis ut som det skulle. allt var där hon ville ha det och hon fann inget hon inte ville ha där heller.
Det ser kort sagt mycket bra ut, så bra det bara kan göra. Jag själv mår också mycket bra. Har slagit ner halsskiten och droppet för lederna har jag kunnat sjuta på en vecka även denna gång.

Ja, det ser ut som ett mirakel till är på väg till oss.
Vad kan jag säga. Hela kroppen och själen fylls av ödmjukhet och tacksamhet.
Kram

Nyare inlägg
RSS 2.0